dessvärre snöstorm
På den positivare sidan har jag munterheten att rapportera, att vaderna inte är lika sjuka längre. Egentligen inte sjuka tess efter onsdagens fajvfingärstimme på löpmattan, endast lindrigt ömma i nedförstrappa. Det tolkar jag som att de börjar vara redo för seriös utomhustjänst.
Redan i höstas gjorde jag brorundor (12 kilsar) i fajvfingärs, så "klack"lösheten i sig är inget större problem, men den justerade tekniken -med fotisättning under, snarare än framför, kroppen- tycks nog ställa betydligt större krav på fot och vad. Menmen, aberaber, butbut, låt oss tro och hoppas som små loppor, att vinterns timmar på löpande band och morgonlänkarna i las palmas har gett resultat!
*paranjtes*
En liten Schmertz i vänster underben har iofs känts av, just ovanför inre knylan (mediala malleolen), sen lördagens "½-mara". Jag trodde att det var stortåns neråtböjare (flexor hallucis longus) som symtomade, speciellt efter att stortåns undersida femföreblåsade efter gårdagens löpmattapass. Men det känstade inte nå då jag pressade stortån neråt, varken med spetsen eller med rak tå. Så jag testade att lyfta valvet istället, liksom förkorta foten utan att använda tårna, och då tog det sjukt på aktuellt ställe. Därmed kunde vi fastställa, om inte diagnos, så åtminstone misstänkt muskel. Jup, du gissade det, tibialis posterior!
Min gissning till varför det uppstod, är att jag ketade för långt på lutande underlag i lördags.
Det lustiga var att då jag hade spunnit och slappnat av den några gånger, egentligen avsett i diagnostiskt provokationssyfte, så märkte jag att det blev lindrigare. Nu då jag testar, äs vii spiik, får jag spänna mycket kraftigt för att få fram någon känning alls. Somsmärtafastlindrigareliksom.
Gissar att den inte är skadad eller i egentlig mening ens överansträngd, utan bara lite mjölksyrestinn. Stämmer också med lokalisering, då typisk sensmärta från TP paa vara bakom/under malleolen, snarare än ovanför.
Om den är rejält öm ännu imorgon så får vi ändra den preliminära diagnosen, åårvåttsejjuu?
*slut paranjtes*
Nåväl, tillbaka till vårdagjämningen, takatalvi på ren finska. Det riktiga barfotaset har jag tänkt börja med tidigast efter övergången till sommartid, knappast före underlaget börjat kännas torrt och varmt och mysigt och välkomnande. Men utomhusketas med fajvfingärs skulle nog börja smaka mannagryn. Jag hade hindat börja drömma om en brorunda inkommande lördag, i fajvisar alltså, men det ser nog ut att förvandla sig från våt önskedröm till snöblöt mardröm. Får väl vara nöjd och belåtenhetsfull bara man inte böövär plocka fram spikskorna...
...fast brorunda blir det nog på lördag ändå, föreställer jag mig, om jag så ska måsta låna snöskor!
ps: nu får jag inte TPn att kännas hur hårt jag än spänner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar