onsdag 4 maj 2016

inte praa men pettre

Bestämde i lördags att jag skulle vara igång minst så länge som missade maratonet hade tagit. Och även vid nytt PB hade det nog farit rent över tre och en halv timmar. Så efter en förlängd transportlöpning till FC, fick jårs truli till ett crosstrainerpass, ett kort motionspedpass och sen ännu ett crosstrainerpass. Och så raka-vägen-hem transportlöpning på slutet. Summarumandes rent över 3½ h = bra pannbensträning. Och bra uthållighetsträning.
Foten har blivit sakta sakta, inbillar jag mig, bättre. Svullnaden har sjunkit ihop kanske 25%. Märkte jag under veckoslutet. Det var första gången under denna rehab, som jag märkte minskning av skillnaden mellan hö o vä. Trodde och hoppades att nu så tar det fart. Nu rullar det på och är i skick på någon/några dar. Pytte sa nicke :o(
Har inte ändrat nåt sen dess. I svullnad. Däremot fortsatt sakta minskning av känningar, vill jag tycka.
I dagens färska läge
Som du ser är högerfoten deffad, medan senorna ut till tårna är knappt skönjbara på vänster.
Innevarande vecka har börjat med två, ehuru korta, pass i rad.  Men. Nu följer tre dagar av helvila. Blir intressant som en tant, att se vad de har för effekt. Intalar och inbillar mig att det kommer att ge läkning och återhämtning, för att inte tala om superkompensation, en avgörande knuff framåt.
Ikväll blir det whiskytejsting. Och imorgon tidig start på skön raodtrip. Hur är det möjligt? ÄR det möjligt?
Steja tjuund så får du veta!
Först lördag nästa chans till lenkki. Med symtofri fot?
Steja tjuund så får du veta!
Men ajsbuggsen får väl arkiveras, för säsongen?
Titta ut så får du veta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar