jakten på halvmaran, episod 3

Onsdagen -tror jag det var- före öja-långlenkkin, klarade jårs truli av 5×600 m i önskat tempo.
Najs.

Och mycket lämpligt att inleda ny distans, 5×800 m, utan värrigare förväntningar. Med tanke på förväntad kvardröjande utmattning i benen efter 57-kilsarn.

Vädret på den intervalldagen. Alltså första försöket på 5×800, var perfektamentalt. Med sval temp och lagom regn. Ändå gick det, föga förvånande, sakta.

I lördags klämde jårs truli till med en trettikilsare. Alltså ganska långt. Ehuru lugnt. Ganska väldigt långt med tanke på att benen var nålite semisega ännu efter cafebryggultran.
Men sidu då det håller på att dra ihop sig till halvmaratonsäsong, så det blir dåligt med långlenkkiar framöver. Plus att jag håller på att bygga upp motivation till att välkomna helvila under våran stundande road-trip. Genom att trötta ut kroppen en evärsåoslajt smula.

Idag hade turen kommit till andra passet med 5×800. Som bajdövej är temmärligen intimiderande. För en klenhågsen gubbstrutt.
Det var ganska varmt, så det var också en smula skrämmande. Jårs truli packade och prackade med mig ganska mycket vatten. Termometern visade +26ºC i skuggan.
På löpbanorna fanns skugga på upploppet. Alltid något.
Vetorna gick ganska temmärligen hyfsat. Inte önskat tempo. Eller ens i närheten. Men bättre än senast, trots avsevärt krävandare väder. Det tillskriver jårs truli att benen börjar vara någotsånär återhämtade efter bryggbesöket.
Men trots att jag inte minns av någon känsla av högmod. Som skulle ha föregått fallet i detta fall.
Så blev det ett oerhört fall.
På nedjoggningen, nota bene.
Inga konstiga symtom med matthet, yrsel eller tess nå känningar. Utan bara att stortån fastnade i banan och stjälpte stora lass.

Något plattare att snava på, än en löpbana, får man sannerligen leta efter. Men om man är tillräckligt klantig så behöver man ju inte det. Knäet fick sig också en skrapa.

MenHej. Det där är ytliga småsaker.
Jårs truli är veterligen oskadad. Och trots en smula sliten, vid gott mod.
Imorgon enligt plänA ett varv i östanpåspåret.
Och sen roadtrip, med helvila från löpning.
Najs.

Yammun har fått nytt bakdäck och ny sadel.
Oerhört najs.

Vad belangar halvmaraträningen an, så torde ännu ett intervallpass hinnas med nästa vecka. Sen börjar det bli dags för själva halvmarorna. Som i sin tur lär räcka som hårdträning under den period som de pågår. Möjligen eventuellt kanhändligen kan ett intervallpass klämmas in där någonstans, om så känns behövligt.
Men det behöver du steja tjuund för att få reda på.

Och så behöver du oerhört steja tjuund för att höra hur det blir med självaste halvmaratönerna.
Det är ju meningen att jårs truli ska sätta åt allra minstone ett PB.
•på tre -givårtejk- försök•

Så att, detdäran.
Steja tjuund!