kyrönjoki maraton 2018

Det är fredag kväll och jårs truli har övat nålite spanska. Är oerhört obegåvad och språkörabefriad som en mexikansk gasell i kebabfabriken. Janå inte så märkvärdiga ambitioner, men sku vara kul och najs att sku lära sig edes nålite.

Packaset inför morgondagens ylistarokeikka är så långt färdig, som i detta skede känns fengshujigt. Lekte i något skede med tanken på att digga en låååååångsam "5-zang" för att bli slö och trött och minska risken för närkke-insomnia. Men just nu känner jag mig ganska trött, så kanhända det får duga med españolskan som utmattningsmeducin?

Fast fredag, ingen fastedag. Tvärtimot har jårs truli mårat och ätit mest hela dagen. Trevligt att få äta en fredag. Och trevligheten ligger nimenomaan i, eller åt allra minstone förstärks brutalt av, att vanliga fredagar innehåller en dos fasta. Tänker mig ännu en kvällsbit innan isängdumpning. Och så en rejäl frukost imorgon. Starten på maratonloppet går först klockan tolv, så man hinner nog bra.

I hemlighet har jårs truli börjat hoppas på en effekt. Nämligen sidu resultatet från botniahallsmaratonet var ju temmärligen rejält över förväntan. Och det försiggick på en söndag. Och föregicks följdaktligen inte av något fasta. Annars har nästan alla långlenkkiar föregåtts av fredagsfasta.
(ehuru nog rejält käk på fre-kvällarna)
Ända sen oktober. Dessutom ofta nog före frukost. Tilåmed inför toholampi, där ju halvan gick bra men inte någon överprestation, fastade jårs truli en del av fredagen.
Men som sagt denna gång blir det både ätfredag och frukostlördag.
Så effekten ifråga är alltså så kallade "trejn låo rejs haj".
Så här intalar jårs truli mig. Och drömmer i smyg om:
-PortEllenska 3:30 behöver ingen superfullträff
-Om allt klaffar så skulle tilåmed 3:27:3X kunna föreställas nåbart?
Har rentav införskaffat en finchampagne för den händelsen. Även om det känns skämmigt att edes våga spekulera i sådana tider.
•få se om jag täcks publicera detta här nå, om resultatet blir långt ifrån•
-Faktiskt har jag rentav en reservplan tilåmed inför 3:25, men det täcks jag inte edes tänka så jag själv hör det. Let ölåon säga. Det är en specialfin grappa, som jag bjuikkar som digestivo efter maten och före efterrätten imorgon, om mot all förmodan och ljusår över all förväntan jårs trulis PB vid det laget lyder 3:25:XX.
Åhå.
Men tillbaka ner på joole!
PortEllen är det vi siktar på och fajtas för imorgon. Väderprognoserna är alltjämnt gynnsamma och så här nära kan man väl börja våga lita nålite på dem? Blir nästan kanske shortspremiär. Najs i så fall.

Åålrajtski denn. Steja tjuund och visch mii lakk!

Race day.
Jårs truli sov helt bra från början av natten till igår. Men väcktes rätt tidigt av nervositet och iver. Janå, inget fel med det. Så brukar det vara och då är det bara att stiga upp och börja pynja åpå.
Rejäl frukost och några espressoar åkte ner. Och dryga halvlitern dundergel tillverkades och tråmades i softflaidor. 3 1½-dl:s och resten i en 2½-dl:s utspädd med ursköljet från blendern.
Startade matkan halv tie. Fick stanna vid ringvägen för en blåstest. Godkänt!
Trots att jårs truli kört vägen flera gånger förr, styrde jag vilse och hamnade i isokyrö.
Åhå.
Men tidsplanen var generös, så ingen pänik. Och bara dryga milen mellan isokyrö och ylistaro.
Fast nålite fick jag pruta på uppvärmningen. Hade tänkt jogga mig varm och sen stegra upp i ett par kortvetor, för att få fart på benen. Det brukar sidu ta så länge att jobba sig upp till marschfart med spjeldet fast...
(och jag ville ha hyfsat tempo från start)
...vilket ju var föreskrivet för första sjuan.
T-pajta och shorts blev det. Och det var helt rätt val. Najs.
Det kändes piggt och mycket roligt att springa från start. Snackade en stund med en 71-åring, tills han rann ifrån. Wow, liksom att!
Visst, han skulle "bara" springa halvan idag (läs igår). Bät still.
•kollade nyss att han sprang halvan på 1:37:28 vilket är en bunt minuter bättre än jårs trulis PB•

Vid sju kilsar öppnade jag spjeldet. Det kändes skönt att få friare tillgång till syre, men ökade knappast tempo något.
Inför varvning intog jag första 1½-dls dosen gel. Det var gõtt och gav kraft. Upprepade proceduren inför de följande varven också. Nykraften räckte ungefär halva varvet. Så summarum hade man kunnat ta två per varv. Vid såpass hög ansträngning bränner jag tydligen högoktanigt.
(mycket glyko och lite fett)
Andra halvan av andra varvet kom första svackan. Andningen var ansträngd och benen började tynga. Valde att lätta på gasen och hållas i någon form av häppiländ. För att minska bonkrisken.
Troligen ö godd kåål.
Med ny gelkraft och nytt varv gick det lätt och njutbart igen. Och en snegel på matchuret fick mig att tro att jag låg bra till. Även om hjärncellen är helt obrukbar för ens de elementäraste kalkyler när jag ketar. Speciellt om hårt.
Så taktiken blev att tillåta gasfoten att lätta när det kändes behövligt. Så att det inte skulle börja kännas bedrövligt.
Dock utan att tillåta lättjan att kasta ut rytmen och drajvet med badvattnet.

På sista varvet var kilsarna längre än dittills. Trösten var att varje skylt passerades för sista gången. Efter fyra kilsar på det varvet, började vaderna och underbenen att turas om att krampa. Liksom i skov, som lättade av att jag drog ner på tempo och kortade stegen. Det här käkade inte nå mycket tid i praktiken. För ansträngningen var hög och tröttheten inte obetydlig vid det här laget. Så temposänkningarna var helt välkomna.
Under stora delar av loppet hade en kännspak rygg skymtat långt där framme. En jätteduktig 60-plussare. Som morot bestämde jag mig för att där ketar PortEllen-gränsen. Även om jag hoppades och egentligen trodde att han nog skulle ha marginal till 3:30. Under sista varvet vevade jag sakta sakta sakta och osäkert in hans rygg. Och vid förtikilsarspassering segade jag förbi.
•kollade nyss att han kom in hela 13 sekunder efter jårs truli :o) •
Jag hade förhandlat mig fram till jämn ansträngning ända tills sista halvkilsarn. Sen skulle jag njuta av en hejdundrande slutspurt. Men vadkramper och fem-före-svimma justerade den planen. Sista 150 metrarna tryckte jag på nålite extra. Kändes hårt, men såg säkert inte nå imppande ut.
Hörde ingen sluttid och kom -som vanligt- inte ihåg att stänga garmin. Och var dessutom fullt upptagen med underbenen. Baksidorna och framsidorna idkade en inte helt smärtfri dragkamp. Om jag försökte töja bort krampviljan från vaderna så högg framsidorna till. Och versa vice.
Mitt 19e maraton. Och 17e i FajvFingärs. Man tycker att de skulle börja vänja sig.
Å andra sidan har jag inte ketat nå maraton så där hårt förr.

När jag med viss möda hade nedstigit till omklädningsrummet och skulle duihka, var budet kylmä vesi. Janå kanske bra för benen?
Men nånänånep. Nog kom det tillräckligt med varmvatten för behövlig svettavsköljning.
Sen satte mig jårs truli ner i bekvämaste fåtöljen i storsalen, med en limo från kafeterian. Och inväntade palkintojen jako.
Allmän klass var av ovanligt vass klass. 1an 2:33:59 och 2an 2:35:16.
H-50 var ganska väldigt modestare. 1an 3:26:07
•PB putsat med 5 sekunder ifrån 5 minuter•
Det kändes oerhört ganska väldigt tillfredsställande. PortEllen hade bjuikkat på värdigt motstånd, men nu är folien äntligen ryckt.

Tre säsonger kämpade jårs truli förgäves. Så nu kom en smula ketchup-effekt.
Ska vi konstatera att "train low-race high” tycks tåjma?

Och så var det dags att skita i regler och sekunder för en kväll. Så det blev också grappa mellan dinnärn och efterrätten. 8 sekunder hiid eldä tiid.
Och PortEllen var utsökt...
(visst fanns tanken på snopet antiklimax om hon hade varit kräpp)
...fyllig fruktig intensiv med en mild och djuuuupt integrerad rök. Alldeles totalt huippuwihsky.
Det blir inte nå bättre. Och nååleess fengshujigt och lämpligt med den långa stundtals hårda kampen.
En trevlig kväll, bajdövej. Stort tack till alla medverkande.

Idag vaknade jårs truli efter alldeles för få timmars sömn. Av att kyrönjoki höll på att suga ur mig. Behövde fylla på med mer energi.
Annars bra fiiling nu. Med ååslappet av endorfinskt och endokannabionidhöghet.
Vaderna inte många mil från kramp än i denna dag. Men nog ganska långt från nästa lenkki :o)

Janå åålrajtski denn.
Tack för att du har stejat tjuund.
Nu ska du steja tjuund igen, för det kommer säkert mera analyser och skryt, medan vi väntar på att kroppen ska vara redo att trappa igång nålite majträning.
Och stukkhålma blir njuta och uppleva.
Najs.

inför kyrönjokimaraton 2018..

..åålsåo nåon äs närkkesvammel.

Vi har kommit en god bit in på återhämtnings- och nedtrappnings- och uppladdningsveckan.
Ned har det trappats:
-inomhusträningen dividerades på två pass, så att belastningen per blev pytte..
(trappmaskinen dessutom i lågpuls)
-tisdagens distanspass var kort och lätt och najs, ehuru något högre puls än väntat..
(intalar mig, för att inte behöva nojja om missad formtopp, att det beror på senaste tids relativa hårdträning samt den inågonmåniga urtömningen inför energiladdningen)
-fredagens distanspass har flyttats till idag och halverats.
Och åter har det hämtats, och hämtas:
-garmin visar mycket riktigt status "återhämtning".
-både båda benen och andningen har känts lätta och fina denna vecka.
Och upp ska det laddas, och har redan börjats:
-i kveis vände jårs truli ventilen från underskott -> överskott och avnjöt en såpass oerhörd kvällsvard att fröjden rentav var ren.
 Kvällssolen ska som sagt diggas på en ultrakort och lätt mikrolenkki ikväll, 6-7 kilsar. Och sen fortsätter energiladdaset. Najs.

Väderprognosen är fortsatt gynnsam, även om 1 m/s har ökat till 2 m/s. Med fjolårets 6-7 m/s förmår de siffrorna inte riktigt intimidera. Blir neppärligen över +10ºC så värmen skrämmer inte heller, och så ska det ju vara denna årstid.
Kunton verkar vara mer eller mindre såpasslig att jårs truli vågar drömma om PB. Och varför inte PE, då ju det fattas bara dryga minsarn numera. 2 sek/kilsar givårtejk. Och skulle vara beredd att gå för fullt, om det vore tillåtet. Vilket det inte är, pga de där smått frissamma sekunderna.
Å andra sidan, och liksom typ janå, eftersom ingen opponerade sig mot min plan med bara sju kilsar i speldet-fast-stadium så behöver det inte stå och falla på det.
•den nu aktuella strategin har dessutom fördelen att något minska bonkrisken, genom den påtvunget modesta öppningsvelociteten•
Nålite närkkefunderingar:
-energibonk: föga trolig med bra uppladdning och egentillverkad superduperdunderenergigel.
-krampbonk: möjlig med tanke på att nedtrappning inleddes onödigt sent och med en extravarning för andnings-/magmuskler som får jobba extra i början pga spjeldet fast-diilen.
-syrabonk: lindrig risk med tanke på behövligt lugn öppning, ökas till måttlig om pulsen också idag visar sig överraskande hög (tydande på dalande formtopp/ylikunto)
-störande strålande- eller bajabehov: försumbar-lindrig med tanke på tidigare erfarenheter, ökas till lindrig-måttlig om morgonbestyr eller sista närkkedrooping baket uppvärmning kråtar.

Åålrajtski. Dags för uppdatering. Nu är det kvällskvist och jårs truli har hunnit vara på mikrolenkkin samt fortsatt energiladdaset.
Benen kändes trögare nu, än tidigare i veckan. Kanske pga gårdagens enminutersvetor i snarare halv- än helmaratontempo, på löpande band?
Jårs truli övade -ikväll alltså- på spjeldet fast. Och en liten smula småstockat kändes det, som hänförs till den dammiga och sandiga luften.
Snittempo 5:19.
Ifall det är nåt att extrapolera från så hinner man nog tappa en del sekunder och tilåmed minsare på sju kilsar. Å andra sidan har man ju fem gånger den sträckan kvar, att kårja läget på..
Pulsen däremot nådde inga befarade höjder. Såklart ingen lågpuls heller, och det var inte avsikten. Men najsligen glädjande icke desto mindre, att garmin erbjöd ny kondis:

Kul, även om det inte spelar så stor roll i detta skede!
Så om vi nu tar en koll på protokollet, så ser det ju ut såhäran:

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:31 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 /5:00 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 5:41 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / OK/ 55

Najs och inte illa, eliho?
Två OKar hann vi få till. Av behövliga 3/5. Och alla de andra stannade bara varsina ynklig sekund ifrån.
Ifall det går så lycksaligt att jårs truli fixar PortEllen i övermorgon, så är den här diilens saga all. Och om inte, så återupptas den inför stockholm.
Fast allra mycket helstast skulle jag ta stockholm som en upplevelse och njutning, utan tess nå stress på prestation.
•alltså jårs truli gillar prestationshets, det är inte det, men såna där stora lopp kan det ju vara najs att bara digga.. som det blev i berlin pga omständigheter som heter duga•

Janåmensådär.
Steja tjuund så du inte missar eventuell fortsatt närkkesvammel!
Och steja oerhört tjuund så du inte missar rejsrapporten!!

häppiländ

Ja hej. God morgon.

Passar på att skriva några rader på ett nytt inlägg, när jag nu en gång befinner mig här uppe. Läpparen där nere, för att inte edes tala nå tess om ajpädden, är totalkräpp att försöka blogga från. Men den här datamaskinen här uppe i kontoret/lekstugan är superduperÿberpärfekt.
Och jag har varit här i naapurirummet. A.k.a flumrummet. Och avnjutit min morgonqigong. Det blev "5-zang". Oerhört najs.

Fast det är lördag och jårs truli ser fram emot en skön morgonlenkki, så har jag inte helt och hållet dissat frukost. Vilket annars brukar vara modus operandi.
Samtidigt -på ett ganska ungefär- som jag gjorde min vererbörliga fotgymparitual, så tuggade jag i min några macadamianötter. För att lura hjärncellen att vi kör på fett idag, så den ska panta på befintligt glykogen tills det verkligen behövs. Sen slafsade jag i mig en apelsin, för extra glykogen att panta på.
Vore ju ganska väldigt klantigt att missa dagens mål pga energibonk.
Och dagens mål är ju, som du i egenskap av föredömligt tjuundstejande medborgare är väl medveten om, under femminsarstempo i häppiländ.
•reglerna för häppiländ är temmärligen strejtfåårvaardiga, och kan tillhandahållas på explicit rekvisition•

Gårdagens fastedagslenkki blev en brorunda. Mest för att jårs truli ville inspektera fårholmsbron. Och  bedöma dens användbarhet som del av jeppis-runt i häppiländ.
Visade sig svårgodkänd.
Därför blir det bennäs-edsevö som får förtroendet. Janå, najs inuff.
Ska bli just ingen vind. Vilket gläder oerhört. Ej heller särskilt många +ºer. Vilket uppskjuter shortspremiären, men eljest utlöser föga förtret.
Jårs truli förutspår och emotser en riktigt väldigt njutbar lördagslenkki, nog.
Najs.
Brorundan igår var nog på sitt sätt njutbar. Sen den väl hade rullat igång. På de två inledande kilsarna var benen nog så tunga och tröga och fastan föreföll fasligt förnimbar. Men som att nog är det en brutalitärt najs årstid. För att inte säga att keta i.

Janå åålrajtski denn. Nu börjar säkert LaMarzoccon ha uppnått arbetstemp, och är ivrig att klämma ur sig ett par espressoar. Till vilka jårs truli dessutom tänker unna mig choko. Iofs inte nå många plattor fazersblå, utan 1-2 bitar 99% som får smälta på tungan medan espresson extraheras.
Najs. Nästan najsare än najs.
Ganska väldigt oerhört najs vore det också att få återkomma med rapport om ny häppiländnoterng som heter OK. Så du stejar väl tjuund och håller tummarna med en frenetisk iver, som skulle få den ivrigaste terriern att framstå som en lobotomerad amöba?

God morgon igen.
Fast idag tänker vi på vilodagen så att vi diggar den. Söndagen.

Gårdagens häppiländ.
Början kändes lätt och benen var ivriga. Benen hölls temmärligen ivriga hela vägen. Men andningen blev en flaskhals som återhöll speciellt hemvägen, där den överraskande råkalla vinden inte var så försumbar som prognoserna hade antytt.
Men janå bra träning för andningsmuskulaturen, med måttlig belastning på benen.
Väl hemma var det spännande att skulla kolla stätsen. Ty det var ingalunda övertygande upplevelse, åt något håll eller annat. Visade sig att kanske något långsammare verklighet i förhållande till upplevelse, på första halvan. Och vise versa på andra-.
Och resultatet då..
..juu gesst it:
Mitt i prick. Det befarade och dreddade 5:00 per kilsar. Den evinnerliga evighetslånga avgörande sekunden som gräver en avgrundsklyfta mellan jårs truli och min efterlängtade licens att gå åål-in på ett maraton.

Janå nu är nog loppet kört, vad kyrönjokimaratonet belangar an. Visst finns det mer eller mindre rimliga chanser att kvala in lågpulsen ännu kommande vecka. Fast den bara ska bestå av nedtrappning och uppladdning. Och visst. Teoretiskt existerar tilåmed en potentiell möjlighet att garmin tickar över till 55 kondispåjnts...
(den behöll 54an efter gårdagens runda)
...men jag skulle inte håolda maj bret, om vi säger så.
Bajs.

Men okejdå. Jårs truli ger upp --->PlänB
Redan tidigare började jag skissa på en plan, att köra första varvet (av 4) med spjeldet fast.
•näsandning, med andra ord -torde kvalificera som inte-åål-in?•
Men nu vill jårs truli omförhandla.
Skulle inte du säga att kondisen är nästan där den skulle vara, trots att inga harar har skjutits sen vikten kolahtade på plats redan i höstas? Att liksom andan i avtalet har uppfyllts, trots ej dets bokstav?
Alla resultat är på åål tajm best:
-övervikten väck och ett par extrakilogräms på handeln
-lågpulstempo några sek / kilsar bättre än tidigare bästa och bara den där ena sekundjæfveln från OK
-tempopasstempo likaså
-häppiländtempo två sek / kilsar bättre än tidigare bästa och den där sekunden ifrån..
-garminkondis iofs samma lukema, men har hållits stadigt en vecka, mot i fjol då den blinkade till ett par korta gånger på 54
Så att. Därför skulle jag vilja ändra planen till 7 kilsar i spjeldet-fast-växel.
Vått sej juu?
•spiik nao, åår fårevär håold jåår piis•

Nämligen se så här är det. Kyrönjokimaraton består av fyra varv á 10,5 kilsar. Och åål-in hade betytt en växel (2an-5an) per varv. Första varvet i SF (SpjeldetFast = 1an) hade inneburit att varven 2-3 hade delats in i 7-kilsarssekvenser för växlarna 2-4 med hela sista varvet i 5an.
Nya plänBförslaget innebär alltså varven 1-2 delas in i tre sjuor för vardera växlarna 1-3 och så får 4an och 5an ha de två sista varven i fred.
I hemlighet och smyg, när jårs truli en halmstrådig förhoppning om att kunna underskrida tretretti trots ovanstående upplägg.
Tunn liten skymt av hopp, som hänger på gynnsamt väder...
(prognosen är fullkomligt pärfekt, äs vii spiik)
...är inte helt tagen ur luften, utan bygger på det överrumplande PB-resultatet från botniahallen för halvannan månad sen.

Protokollet som det ser ut idag:
Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:31 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 /5:00 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 5:41 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 54 / 55

Så att janå. Det blir säkert täta tugg framöver. Närkkesiteten lär växa exponentiellt vartefter startlinjen närmar sig. Och du behöver hålla reda på om det blir nå fler OKar. Och så behöver vi se om någon opponerar sig mot jårs trulis logiskt oantastliga resonemang.

Så att janå.

Jag säger bara en sak. Men jag säger den med emfast hand.

Steja tjuund!

nära skjuter ingen..

Idag är det en lämplig dag för romantisk torsdagsdejt med hått brutta.
Väldigt lämplig, nämligen torsdag.
Men det har det ingalunda varit hela veckan.

I måndags stannade jag på FC baket jobb. Och ketade en halvhård halvtimma på löpande band. Sen en nog ännu hårdare halvtimma frenetiskt trappandes på trappmaskin.
Ett bra pass, tyckte jag.
Och på tisdagen var det distanspass som gällde. Önskemålet från jårs trulis sida var, som jag redan tidigare antytt, att smyga in en användbar lågpulsnotering.
Det tåjmade sisådär.
Lågpuls blev det. Och ny notering. Min bästa evär.
MEN
5:41 ha do höört na värr?
Egentligen mer najs än bajs, men nog nålite retligt.

Igår var det onsdag så det stod härliga till. Dags för periodens sista tempopass. Inga förhoppningar tess om behövliga 4:30, men ville mycket gärna ha in ett rejält hårdpass.
Det blev det.
Dåinkkade in riktigt kraftfoder som lunch, för att säkert orka:
turkisk yoghurt och caschewnötter

yoghurtcaschewnötter. Najs.
Lenkkin bestod i att jårs truli värmde upp och slet hårt i tie kilsar och joggade ner.
Då jag stannade garmin så meddelade den "1 nytt rekord" och sen "snabbaste milen: 45:12"
Alltså 4:31 per kilsar på hårda delen, kan du bigriipa?
Bättre än jag alls hade vågat hoppas på. Och bästa tempopassnitt med viss marginal. Men igen den där snöpliga sekunden per kilsar ifrån OK. 
Klåos bat nåo sigaar. Men igen, mer najs än bajs.

Vi tar en mellankoll på protokollet. Lika bra att göra det varje gång som det finns nå att rapportera nu när det börjar dra ihop sig inför kyrönjoki.

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:31 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:04 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 5:41 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 54 / 55

Najs grej är att garmin fortfarande visar 54 på kondisbetyget.

Idag som sagt vilo- och dejtdag. Och ätningsdag.

Imorgon distanspass, men pga fasta inga hoppligheter om bra lågpuls.
På lördagen häppiländ. Ska det bli nästa grej som OKar?

Egentligen tror jag det. Men få se om det inte blir 5:00!
Som du ser i protokollet så krävs <5:00 för OK Vore neppärligen ämnat att förvåna kräppen ur en, om det visar sig bli den där ena sekunden för mycket igen. 

Men janå. Den som lever får låda.
Och den som stejar tjuund får se!
Om du lever för att hålla låda, så är saken biff.
Men det lär bli frekventa uppdateringar här framöver, så jag föreslår såhär:
steja tjuund!

hård period inledd

God morgon sisådär på söndagen idag!

Min kära fru och jårs truli har en promenad inpaketerad i programmet för idag. Det blir en veritabel solskenshistoria. Hoppas att du också har möjlighet att befinna dig ute denna oerhörda vårdag!

Fram till och med fredagen har denna vecka varit återhållsam vad ketas anbelangar. Med halvhjärtade försök att locka fram nå vettig lågpulsnotering. Återhållandet har lyckats bra, men sämre med lågpulseriet. Janå, jakten fortsätter vid de flesta distanspass framöver. Kanske det råkar nappa nån gång. Eller så inte.

Hursomhaver så inbillar mig jårs truli att kunton börjar vara i närheten av sådan, att det behövliga 5:40 skulle kunna rymmas i lågpuls en bra dag. Skulle ge ett välkommet OK till.
Najsellerbajs?
Steja tjuund så får vi se!

Igår var det dags för sista långlenkkin före kyrö. Med hård tia mellan 22 och 32.
Som utlopp för experimentlusta hade jag tillverkat egenkomponerad energigel att testa. Som att tar magen emot den? Är det tillräckligt oäckligt? Ger den nå kraft?
Svaret blidde nog jup på frågorna. Det var den i oerhörd säsklass goovaste energigelen jag någonsin te(j)stat i hela mitt oerhört långa liv.
Kidjunåt.
Ååslappet blandade jag med grynost och tillverkade en lunch baserad på det. Smarrigaste lördagspostmorgonlånglenkkilunchen jag någonsin diggat. Evär.
Kidjunåt.
Själva gelen bestod av chiagel (chiafrön som hade simmat i vatten en natt), råkakaomassa, dadel, bansku, espresso och salt. Blendat och skviisat i en softflaida:

Temmärligen lyckat expertiment.
Najs.
Benen och steget kändes pigga och lätta på uppvärmningen. Som utgjordes av en jeppis-runta, 22 kilsar. Mellan 17 och 21 klämde jag i mig gelen. 250 ml och gissningsvis 250 kc. Givårtejk. Öbaot. Sen sköljdes det ner med 1½ dl vatten under tjuandra kilsaren.
Och hårda delen kändes ganska väldigt överraskande bra. Tilåmed så jag förlängde den med en +kilsar så den blev 11 kilsar lång. Tempo var inte hurrförbart. Men heller inte urursligt. 4:46 är pricke precis samma som i toho.
4:30 som skulle behövas för OK på tempopasstempo känns nog tyvärr helt otänkbart att hinna få till. Ett tempopass är inplanerat till kommande onsdag. Det är ett viktigt pass, så om jag inte känner mig sliten så ska det nog genomföras. Men som sagt. Att hoppas på 4:30 låter sig neppärligen göras.
Bajs.
Efter hårda delen började underbenen småkrampa. Utsidorna närmare bestämt. Som att de ville vända fotbladet utåt. Men inte riktigt hann innan nästa landning. Tog mig ett par kilsars småstegsjogg att reda upp det. Och sen behövde jag ytterligare ett par kilsars bejsik nedjogg, så summarum blev det en långlenkki på temmärligen rejäla 37 kilsar. Vilket är i överkant med bara två veckor kvar till maraton. Janå jag får ta extralugnt sista veckan, annars är risken oerhört gigantisk för kramper på maratonets sista varv.
Icke desto mindre. Ett bra pass och härlig höghet efteråt. Och idag skön efterhöghet.
Najs.

En annan najs sak. Ganska väldigt mycket oerhört najs -rentav- är garminkondis. I onsdags ökade det till 53. Och på fredagen hölls det vid 53 trots befarat straff för fastaset.
Igår tänkte jag att hoppashoppaspoppas att det inte sjunker baket långlenkkin. Men låo änd bihåold. Det höjdes ännu ett snäpp. Och heter nu således 54 och bor alltså endast en våning under  OK
Najs.
Digga protokollet:

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:40 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:04 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:00 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 54 / 55

Klart att det (garminkondiset) kan sjunka tillbaka när som helst. Men som det nu ser ut så är det bara tempopasstempo som förefaller helt uteslutet att skulla kunna uppnå OK. Och därmed ger jårs truli inte upp hoppstrimlan att kunna få till behövliga 3/5 punkter OKade i tid till kyrökeikkan.

Hur det sen i verkligheten blir med den saken behöver du få veta så omedelbart som möjligt. Och därför vill jag bestämt rekommendera att du stejar tjuund.

Nu är alltså hårdperioden igångsatt. Imorgon ska det bli ganska hårt inomhus. Tisdag distanspass. Onsdag som sagt tempopass. Torsdag oerhört hått dejt. Fredag distans. Lördag häppiländ. Förefaller varken självklart eller omöjligt att behövliga subfemman nernås där.
Häppiländ är varken hårt eller lätt. Utan sån där mellanmjölkslöpning som mången expert dissar kräppen ur. Men tillräckligt hårt för en vecka före maratonet. Och väldigt bra träning om man lyckas få till det i önskad maratonfart.
•vilket för motionärliga gubbar är tänkbart, medan mellanmjölk och maratontempo för elitlöpare väl nog är ljusår isär•

Huruvida det blir egen gel för egen del på maran återstår att se. I hemlighet önskar jag att man kunde få en serviceperson med sig. Som kunde langa energi och vatten inför- respektive vid varvning. På den banan skulle det låta sig lämpligen göras, har jårs truli kalkylerat ut med min oerhört knivskapra hjärncell. Så om du kan tänka dig att sätta en lördag på ett sånt projekt så ber jag dig ta kontakt. Tacksamheten skulle flöda, lovar jag.

Ålrajtski denn. Menn. Framför allt annat. Steja tjuund!

torsdagsdejtdags

ajaarell med nå superhått brattel, så varför inte en sajbärdejt här med dej, tillika?

Först en positiv grej. Förhållandevis blygsamma känningar efter tohohalvan. Egentligen inte slitnare eller tröttare än efter en normal lördagslenkki. Speciellt om den (LLn) varit lång, och/eller hård.
Najs.
Hade inte ketat nå halva på väldigt länge. Ser fram emot att träna en aning målinriktigare och sen ta itu med sensommarens och höstens halvor. Hur många och vilka de sen bliva må..

På denna veckas distanspass har det varit återhämtningsstuk. Utomhus genom att undvika de där extrakilsarna som så lätt slinker med. I oerhörd synnerhet nu när kvällarna är ljusa och vi enttärligen har återfått den älskade asfalten. Inomhus genom att undvika överhastighetsmikrovetorna och genom att köra de halvhårda enminsarsintervallerna var femte- i stället för varannan minsar. Så totalbelastningen från det passet blir lågt.
Dock har jag inte gjort nå utomhus som varit under 11 kilsar. Detta för att jag liksom halvhjärtat fiskar efter en bra lågpulsnotering. Av samma anledning har jag försökt att korta stegen nålite i motlut eller -vind. Hittills inget napp. I måndags var det nära men slutet spåjlade, med för hög puls. Och igår var det något mindre nära, med första halvan i 135-140 zonen.
Igårs vårtecken var förresten mysse:

och neepåjooletecknet var att fingrorna fröso till ispinnar medan jårs truli väntade på min kära fru. Som behövde släppa in mig, eftersom jag nog hade minstat att ta med nyckeln. Men desvärre valt nyckeln till arbetet..
..hrmmmmpf!
Men vad, nog kommer den väl. Jos on tullakseen. Nya lågpulsnoteringen. Tänker hur som helst inte prakka med nå pulsvarning mer. Är i alla fall planA.
Det är bajdövej 5:40 som gäller...
(6:00 är rådande)
...finns liksom inte längre nå poäng med små förbättringar.

Nep. Utan det är feta sköna gröna OKn som gäller. Men vilka också, utöver vikten, lyser med sina frånvaror. Men janå. Lyser gör också solen. Och vackert. Och som sagt har vi fått tillbaka ketasbanorna ur det förhatliga is&snölagret. Sååå njutbart och vårkänsligt.
Förutom obeskrivligt sköna lenkkiar börjar man ju på riktigt se fram emot yammusäsongen. Dock inte dags ännu. På någon vecka.
Ännu på tal om OKarna. Det är drygt två veckor tills kyrönjoki (28/4). Och till den hade jårs truli gärna -för att inte säga oerhört gärna- sett att åtminstone två till av protokollvärdena vore OKade.
Eftersom att det skulle berättiga till full satsning i den maran. Med ökad sannolikhet för PortEllenskt resultat.
Nålite tajt verkar det bli.
Förutom att garminkondis såklart följs hela tiden, men ju är längst ifrån OK tillika, så ska vi se:
-lågpuls ska jag fortsätta att fiska efter enligt ovanstående mönster
-tempopass ska prelmininärt testas nästa vecka, troligast onsdag
-häppiländ ska preliminärt testas nästa veckas lördag, en vecka före kyrö
(nu kommande lördag planeras långpass med hård tia inbyggd. Sista egentliga nyckelpasset före kyrömaran)
Ifall inte minst två till OKas, så är planB att köra spjeldi fast på första varvet av kyrös fyra. Så då blir det ju inte riktigt aal in full satsning. Och hoppas på det bästa.

Saa sii sitten, så steja tjuund!

halvempi maraton

Igår vaknade jårs truli tidigt. Ivrig och närkke. Steg upp typ en halvtimme före inställd väckelse. Och började pynja åpå.
Frukost med en massa lättsmultna kolisar och fyra espressi.
Och så monterade jag en liten grill. Och lagade marinad åt dagens kalkon. För vi skulle ju inleda säsongen på kvällen.

Halvnietiden packade jag bäggen i bilen och rattade iväg. Ingen samåkare hade hört av sig, så det blev soloåkning i morgonsolens strålglans.
I kaustinen håkade jag att det fanns gõtt om tid, så jag stannade och handlade nå limo.
•nad inte sin•
När jag kom till toholampi åkte jag längs banan för att kolla väglag. Såg att det var för bra för dubbat och för dåligt för saucony, så återstod FajvFingärs TrekAscent. Janå vackert så.
Samtidigt aktiverades plan "all in" och drömmen om PB.

Kuittade ut starnummer och fick en proteinpatukka på köpet.
Efter att ha svidat om, hann jag med nålite uppvärmning. Behövligt om man vill öppna hyfsat hårt.
Väntade på start i lä och sol.
Där vinden kom åt, var det rätt kyligt. Ganska rejäl vind.

Klockan elva sa det *pang*
Den första dryga kilsarn var snöig och isig och backig. Först upp, sen ner. Inte extremt, men väglaget gjorde nog att man behövde ta det en smula varsamt.
Annars hård öppning. Första femman gick bra, utom i motvinden på kirkkoties sista halvannan kilsar. Sen en sup, trots ingen törst ännu då.
Andra femman ketas ute längs en blindtarm på lestivägen. Vinden mer från sidan, annars hade det nog blivit onödigt tufft.
Sista kilsarn, både inför varvning och mål, var backig och motvindig. Mycket jobbigt. Tappade rytmen helt. En behövlig sup inför andra varvet.
•första varvet är tretton-ish och andra åtta-ish kilsar•
Sen igen den snöisiga backiga första kilsarn. Men åter på kirkkotie hittade jårs truli rytmen igen. Och kunde mata på rätt hurtigt.
Kändes bra och kilsarna tickade ivrigt. Ända till sista kilsarn igen. Där hittade jag till min oerhörda förvåning ryggen på kristian l. Han är ganska väldigt mycket snabbare än jårs truli, men hade bonkat. Allt nog lekte jag spurtduell, för att mobilisera vilja till en slutspurt.
Eller janå, relativ slutspurt i alla fall.

Nog fick jårs truli ut vad som fanns i kroppen. Det bekräftade också pulskurvan. Hundrasexti i snitt. Vilket var någon sorts mål, eftersom det var vad jag kirrade på hårda tian..
(utom första ♥150♥ och andra ♥155♥ kilsarna)
..i söndags.
Najs.
Resultatet räckte inte till PB. Missade med fjuttiga tjugotalet sekunder.

Om man vill jossitella kan man visst nämna den snöisiga delen och vinden. Men huvudsaken att insatsen var helhjärtad.
Som sagt kommer den viktiga halvmarasäsongen mot slutet av sommaren i år.
Garmin påstår iofs att träningen var överdriven...
(alltså tar mer än den ger)
...men vi hoppas att bottnet är tillräckligt massivt för att absorbera den.
Hursomhelst gårr bra träning för huvudet, med maratonlöpning i åtanke. Och det är ju inför nimenomaan vårens maratonprövningar som den här halvan utgjorde ett nyckelpass.
Så nep, inte besviken över några sekunders förlust i PBjakten. Utan nöjd att ha fått ut allt.
Däremot en smula besviken att formen ännu är såpass svag att inte PB lossnade under givna omständigheter.

Hög som en husbil under hemköran. Väldigt god fiiling. Käkade ett medhavt äpple och patukkan samt drack limonaderna. Kändes behövligt.
Sen grillsäsongsdebut. Najs.
Idag blir det en palauttavande promenad och imorgon sannolikt en palauttavande lenkki.

Nu kanske ett hastigt getöga på protokollet.

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:40 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:04 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:00 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 52 / 55

Stejtus kvåå, enkelt uttryckt.

Nu följer återhämtning. Och nästa lördag inleds en hård period, att vara åtta dagar. Enligt planA. Sen nedvarvning och uppladdning inför kyrönjokimaraton, ifall jag besluter att ta mig an den.

Åålrajtski denn. Ta nu och steja tjuund.

Ps: diggade björn s' berlinski målgång. Han såg sliten ut, så svårt att säga om 1:12:04  tillfredsställer, men hujsig tid hur som helst. Stort grattis!!

inför toholammin talvimaraton (halva distansen)

Det är fredag, ehuru nepäpärligen lång. Fast fasta kanske kan göra dens känsla längre. Eller så inte. Saa sii sitten.
Hursomhelst är jårs truli nu 12h inne i fastan och har alltså uppnått "fasting state". Och kan föreställa mig hur kroppen i lugn och ro får ta hand om och reparera cellerna som därav i behov äro.
Najs.

Början av veckan bestod av lugn, lätt träning i små doser. Återhämtning och tillvaratagande, hoppelunda, av påskens förhållandevis kraftiga stimuli. Och såklart uppladdandes inför morgondagens urakka.
Preliminära skissen var, som du ju minns och föredömligen ihågkommer, att vid bra före bucka "all in" och vid menföre sikta på en ansträngningsnivå som motsvarar maraton.
•alltså en ansträngning som under gynnsamma förhållanden kunde tänkas ge önskad maratonfart•
Och den planen är väl nog i stort sett gällande. Med tillägget, att om förhållandena är svårtolkade så får humör och känslan för dagen avgöra insatsens helhjärtadhet.
Loppet heter ju "talvimaraton" så man behöver nog tacka och ta emot de omständigheter som erbjuds.
Årets viktiga halvmaror inträffar, enligt jårs trulis grova årsplan, i slutet av sommaren-början av hösten.
Men.
Mutta.
Nog kan jag erkänna att det skulle kännas oerhört ganska väldigt asbra -för att inte utbrista kalasbra- med ett sprillans nytt personbästa på halvmaraton.

Det är ju inte så lätt att säga hur och var formen är, på förhand. Inte gav söndagens 4:40-snitt på tie kilsar nå säkra besked om rekordform. Men om man är optimistisk som en prins och föreställer sig att gubbkroppen har absorberat -och förmår tillgodogöra sig- påskens träning, så kan man kanske lyckas inbilla sig att det går att hota 1:40 en bra dag.
•och nå mer än en sådan inbillning behövs inte för att trigga inspis&motivation till ett seriöst försök•
Den Dalwhinniekvalificerande 1:35 gränsen ska vi inte tala om nå tess. Åt allra allra minstone inte förns vi ser hur sommarträningen börjar arta sig.
Inte nå att steja desto tjuundare för idag. Om vi säger söis.

Nu bajdövej. Äs vii spuiik. Fastan är inne på sin 16e timme och det går riktigt bra. Inga magrivande hungersattacker. Inga svagisar. Definitivt ingen hidäjk.
Jårs truli hävdar neppärligen att det är nå optimalt upplägg inför halvmaran. Men däremot kommer det att vara oerhört kul att ladda upp ikväll, tell juu vått.
Ifall det blir full distans i kyrönjoki den 28e så blir det ingen fasta på fredagen 27e. Så mycket kan jag avslöja redan nu, så det behöver du inte heller steja nå tjuund för.

Men. Imorgon som sagt toholammin talvimaraton. Eller för jårs truli då, halvimaraton.
Så tjuund behöver du steja, icke desto mindre!

Ännu ett sista tillägg, innan vi tar kväldet.
Fick till en microlenkki i kräppvädret, tillsammas med folke j. Kort och avsett lätt. Men kändes tungt. Fast så brukar det ju ska vara på fredagarna.
Intalade, med endast lindrig desperation, mig att fastaset och motvinden och snöslasket i ögorna kräppade. Det går nog väl ändå bättre imorgon?
I all oerhörd synnerhet efter den föredömligt utsökta pajen..

..oerhört goov och oerhört energirik och oerhört vacker.

Janå.
Stej tjuund!
Så får du ju veta!

pöskaträning

God måndag!

Kul att ha sovmorgon en måndag. Och behövligt, nog. Ty det blev nålite pidras i kveis. Sånt tar på när man är gammal och ovan. Kan också vara tapasätaset som tröttade gammgubbet?

Fast iofs åt inte jårs truli upp riktigt allt det där själv, men utan kanske bara 87% givårtejk..
•digga förresten stolt gubbs koola miniburgers på älgfärs och kikärtsbulla•
..lät sig temmärligen väldigt väl smaka, nog.

Fredagens häppiländ ketades i edsevö-bennäsisk variant. Jag fick ihop 24 kilsar, vilket räcker gott och väl för ändamålet. Regeln och lagen och bestämmelsen säger minst halvmaradistans. Och föret var oerhört ganska väldigt mycket bättre än befarat. Även luften var andningsbarare än befarat, trots någon -º åtminstone vid start. Så det gick bra och temmärligen undan. Vilket du ser i protokollet. Bara fem sekunder per kilsar kvar tills tjock fet grön OK på den punkten. Börjar kännas överkomligt.
Najs.

I förrgår var återhämtningsdag. Hade säkert varit på sin plats med helt vilodag. Mellan dagar med halvlång-halvhård respektive kort-hård. Men av några orsaker och anledningar och skäl, valde jårs truli en palauttavande lenkki ändå.
Som söis:
-brukar kännas bättre efter en lugn lenkki / alternativt promenad
-tar gärna en smula övermått av träning nu under påsken, för sen blir det mycket lugnt och lätt fram till lördagens tohohalva
-ville följa med hur föret utvecklar sig, spexiellt med söndagens tempotia i åtanke

Nu får du följa med på lördagens rekognoceringstur via strandis, med en något förvirrad gubbe.

Ingen liminhet, men benen var aströga i början, för att sen piggna till märkbart på andra halvan. Dock hade det inte varit kul att försöka sig på hårda tian på lördagen nå. Såpass pajnade nog fredagens häppiländare i benen.

Och så käkade vi ivrigt påskpizza...

...tillika "runner's pizza"och sen så blev det söndag i något skede.

Jårs truli valde liten frukost, för att kunna avlossa lenkkin ganska tidigt ändå. För plusºer var lovade till rätt sent mot eftermiddagen. Och det ville jag inte vänta på. Nålite sådär närkkeivrig att komma iväg, som jag var.
Valet av bana föll på lövö tur-retur. Uppvärmning till sandsundrondellen och därifrån triggade jag igång hårda delen. Ut på den fina nya peedbanan. Hade planerat tvärvända vid 5-kilsarsdurret, men banan var i så bra skick där så jag for vidare några hundra meter tills den åter blev sämre.
Och vände där istället.
Helt urursel var banan inte på något ställe egentligen. Inga längre sträckor åt allra minstone. Tycker nog att jag fick ut en rättvisande tia ur kroppen, utan att behöva skylla på väglaget.
Med uppvärm och nedjogg blev det 18,6 kilsar. Så veckan blev förhållandevis träningsdiger trots avsaknad av långlenkki.
Najs.
För nu kan jag se fram emot riktigt lugna dagar inför tohohalvan. Det är ju april nu, med tillhörande aprilväder. Så hur föret blir på lördagen är helöppet. Men planA är:
- om bra förhållanden så viidipi och se om man kan hota sitt två år gamla PB från samma bana.
- om dåliga förhållanden så sikta på maratonnivå av ansträngning, utan att ta resultatet på nå desto oerhördare allvar.
I vilket fulla fall som helst utgör det loppet ett värdefullt nyckelpass, i kedjan som ska leda till vårens maratonkunto.

Nu ska vi avsluta dagens trevliga pratstund genom att ta en titt på protokollet

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:40 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:04 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:00 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 52 / 55

Rätt så ganska grön och trevlig läsning, inte sant?
Vikten pendlar nålite upp och ner, men är inte i närheten av något rött.
Tempopasstempo putsades en aning. Inte brutalmycket, men förefaller rättvisande och aktuellt.
•10 sek per kilsar ner till OK•
Häppiländtempo putsades hyfsat rejält, från 5:19 och börjar närma sig
•med endast 5 sek per kilsar, som sagt, ner till OK•
Lågpulstempo har uppkommit semispontant, blev ingen väkisinmätning i mars.
•20 sek per kilsar kvar till OK som läget nu ligger•
Garmin har varit vänlig nog att höja till 52 igen, men där känns nog OK väldigt oerhört avlägset.

Janå nu ska du steja tjuund, för att inte missa nå närkkeinlägg inför tohohalvan.
Den inträffar alltså på lördagen. 7/4 med start kl 11
Jup, janåmen steja tjuund!

Och ps: grattis ingo j till stenhårt resultat i alexander den stores maraton!