Min kära fru och jårs truli har en promenad inpaketerad i programmet för idag. Det blir en veritabel solskenshistoria. Hoppas att du också har möjlighet att befinna dig ute denna oerhörda vårdag!
Fram till och med fredagen har denna vecka varit återhållsam vad ketas anbelangar. Med halvhjärtade försök att locka fram nå vettig lågpulsnotering. Återhållandet har lyckats bra, men sämre med lågpulseriet. Janå, jakten fortsätter vid de flesta distanspass framöver. Kanske det råkar nappa nån gång. Eller så inte.
Hursomhaver så inbillar mig jårs truli att kunton börjar vara i närheten av sådan, att det behövliga 5:40 skulle kunna rymmas i lågpuls en bra dag. Skulle ge ett välkommet OK till.
Najsellerbajs?
Steja tjuund så får vi se!
Igår var det dags för sista långlenkkin före kyrö. Med hård tia mellan 22 och 32.
Som utlopp för experimentlusta hade jag tillverkat egenkomponerad energigel att testa. Som att tar magen emot den? Är det tillräckligt oäckligt? Ger den nå kraft?
Svaret blidde nog jup på frågorna. Det var den i oerhörd säsklass goovaste energigelen jag någonsin te(j)stat i hela mitt oerhört långa liv.
Kidjunåt.
Ååslappet blandade jag med grynost och tillverkade en lunch baserad på det. Smarrigaste lördagspostmorgonlånglenkkilunchen jag någonsin diggat. Evär.
Kidjunåt.
Själva gelen bestod av chiagel (chiafrön som hade simmat i vatten en natt), råkakaomassa, dadel, bansku, espresso och salt. Blendat och skviisat i en softflaida:
Najs.
Benen och steget kändes pigga och lätta på uppvärmningen. Som utgjordes av en jeppis-runta, 22 kilsar. Mellan 17 och 21 klämde jag i mig gelen. 250 ml och gissningsvis 250 kc. Givårtejk. Öbaot. Sen sköljdes det ner med 1½ dl vatten under tjuandra kilsaren.
Och hårda delen kändes ganska väldigt överraskande bra. Tilåmed så jag förlängde den med en +kilsar så den blev 11 kilsar lång. Tempo var inte hurrförbart. Men heller inte urursligt. 4:46 är pricke precis samma som i toho.
4:30 som skulle behövas för OK på tempopasstempo känns nog tyvärr helt otänkbart att hinna få till. Ett tempopass är inplanerat till kommande onsdag. Det är ett viktigt pass, så om jag inte känner mig sliten så ska det nog genomföras. Men som sagt. Att hoppas på 4:30 låter sig neppärligen göras.
Bajs.
Efter hårda delen började underbenen småkrampa. Utsidorna närmare bestämt. Som att de ville vända fotbladet utåt. Men inte riktigt hann innan nästa landning. Tog mig ett par kilsars småstegsjogg att reda upp det. Och sen behövde jag ytterligare ett par kilsars bejsik nedjogg, så summarum blev det en långlenkki på temmärligen rejäla 37 kilsar. Vilket är i överkant med bara två veckor kvar till maraton. Janå jag får ta extralugnt sista veckan, annars är risken oerhört gigantisk för kramper på maratonets sista varv.
Icke desto mindre. Ett bra pass och härlig höghet efteråt. Och idag skön efterhöghet.
Najs.
En annan najs sak. Ganska väldigt mycket oerhört najs -rentav- är garminkondis. I onsdags ökade det till 53. Och på fredagen hölls det vid 53 trots befarat straff för fastaset.
Igår tänkte jag att hoppashoppaspoppas att det inte sjunker baket långlenkkin. Men låo änd bihåold. Det höjdes ännu ett snäpp. Och heter nu således 54 och bor alltså endast en våning under OK
Najs.
Digga protokollet:
Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:40 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:04 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:00 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 54 / 55
Klart att det (garminkondiset) kan sjunka tillbaka när som helst. Men som det nu ser ut så är det bara tempopasstempo som förefaller helt uteslutet att skulla kunna uppnå OK. Och därmed ger jårs truli inte upp hoppstrimlan att kunna få till behövliga 3/5 punkter OKade i tid till kyrökeikkan.
Hur det sen i verkligheten blir med den saken behöver du få veta så omedelbart som möjligt. Och därför vill jag bestämt rekommendera att du stejar tjuund.
Nu är alltså hårdperioden igångsatt. Imorgon ska det bli ganska hårt inomhus. Tisdag distanspass. Onsdag som sagt tempopass. Torsdag oerhört hått dejt. Fredag distans. Lördag häppiländ. Förefaller varken självklart eller omöjligt att behövliga subfemman nernås där.
Häppiländ är varken hårt eller lätt. Utan sån där mellanmjölkslöpning som mången expert dissar kräppen ur. Men tillräckligt hårt för en vecka före maratonet. Och väldigt bra träning om man lyckas få till det i önskad maratonfart.
•vilket för motionärliga gubbar är tänkbart, medan mellanmjölk och maratontempo för elitlöpare väl nog är ljusår isär•
Huruvida det blir egen gel för egen del på maran återstår att se. I hemlighet önskar jag att man kunde få en serviceperson med sig. Som kunde langa energi och vatten inför- respektive vid varvning. På den banan skulle det låta sig lämpligen göras, har jårs truli kalkylerat ut med min oerhört knivskapra hjärncell. Så om du kan tänka dig att sätta en lördag på ett sånt projekt så ber jag dig ta kontakt. Tacksamheten skulle flöda, lovar jag.
Ålrajtski denn. Menn. Framför allt annat. Steja tjuund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar