Sen förra blogginlägget har det blivit två barfotaketor, en 21,5 kilsars varav 10 på spånbana och en 16 kilsars på asfalt. Fina länkar men ömma fötter baket, så det lutar mot att jakupas halvan blir i fajvfingärs. I så fall tänker jag försöka klara den under två timmar. Kanske övermäktigt om det blir varmt, men i någorlunda drägligt väder föreställer jag mig att det torde befinna sig inom det möjligas ramar.
Idag ska vi till en villo, dit det är 15 kilsar. Jag ska keta dit i fajvfingärs och möjligen tar jag en runda på spånbanan i östanpå för att stretcha distansen en smula. Det blir bra värmetoleransträning.
Hittils har jag inte lidit av värmen denna sommar, på ketaslänkarna, även om jag kan ha lidit pga värmen. Förra lördagen var jag nämligen och visiterade 4 spånbanor. Hade föreställt mig en cirkulus 25-kilsars skön lördagsrunda och laddade med en halvliters vatuflaida.
Det blev 33,5 kilsar och vattnet tog slut baket 25...
(tänkte nog att det sku ha ruckit baket östanpå, men gjorde också PieHis trots allt med tanke på att det är bra att ibland keta några kilsar förbi bekvämlighetsgränsen)
...PieHi varvet och hemfärden därifrån var ingen direkt njutbarhetshuippu.
På barfotalänkarna njuter jag nog, men är lite otålig då jag märker att fötterna inte håller för fullånga ketor. Åtminstone inte ännu. Å andra sidan var ju den preliminära målsättningen för hela säsongen, att klara ett 12 kilsars pass på blandat underlag. Så ingen orsak att pÿÿla. En annan grej som pärttar nålite, är att jag inte tycks bli nå opitogare för grus :o( ketaset förlorar fort det skönt avslappnade.
Janå, fajvfingärs ruular bigtajm, de får förbli huvudsakliga ketasmedlet och så utmanar jag fötterna med barfota ibland och vilar dem i adios ibland...
...egentligen helt som det var määrat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar