hen eller hen eller den eller det?

Detta här är inget sakligt inlägg i den debatten, det är mer av ett personligt utbrott ur hen-kravatten.
Försök kastrera mig genom att hen:a mig och dina intentioner skola bli som tennsoldater som försöker tämja en vulkan. Och nej, jag tänker inte bemöta dina kloka argument. Jag kommer att ösa en hink glödande magma över dem. Som sagt, det är personligt.

Under de tidiga åren, som smidde mitt pansar och lärde mig vilka energier, krafter och impulser som blev förtjänstfulla och trygga att tillåta samt på motsvarande sätt vilka som är farliga och hemska, blev av olika orsaker ilska och manlighet att tillhöra den senare kategorin. Hur det kom sig att det blev så har jag, ganska långt, på klart. Det kan vara intressant, men är inte relevant idag. Påjnten är att hitta energin, känslan och kraften och släppa ut den komprimerade i hanterabara doser så flödet når balans. Påjnten är också att upptäcka de antaganden och slutsatser (de inre tolkningarna av de yttre orsakerna) som murats in som stenar i skyddsmuren. Den inre skyddsmuren som skyddar mig från mina otillåtna impulser, behov och energier. Se och känna dem genom hela sitt väsen, inte bara inse och förstå i tanken. Det har en upplösande effekt alla gånger. När urkrafter kläms ihop blir de till ursinne, som exploderar eller fräter sönder sin bärare.

Om du inte lever din natur så tar den död på dig.

Det betyder ingalunda att varje impuls omsätts i handling, åå kåntröör, uppstår mycket större frihet att styra och kanalisera impulserna i tåjmande handling. Det är inte heller ytlig machotuffhet jag talar, åå kåntröör, machotuffhet är den patetiska kompensationen som försökte föreställa manlighet. Det är inte heller ett ställningstagande emot feminism, åå kåntröör, det är ett ställningstagande för varochens jämnställda rätt att vara enligt sin egen natur. Det kunde lika gärna ha varit mina kvinnliga energier som blev inmurade och behövde befrias, alls inte ovanligt hos mänskosläktets hanar. Råkar nu bara vara så att just de sidorna alltid har levat i högönsklig välmåga hos mig.

Idag, just nu, känner jag ett lugnt vällande flöde av varm kraft. Idag känner jag självrespekt och beredskap att försvara den. Idag känner jag mig inte som en eller ett hen.
Det får vara mitt tänksgiving bidrag!