återhämtningsperiod och formkurva

För att rekaputulera. Jårs truli fick ju till en njutbar långlenkki i botniahallen för halvannan vecka sen. Men resultaten visade på utebliven stigning i formkurvan. Om något så sjunkande tendens. Varpå naturligtvis pänik...
*Burma*
...och reviderade planer. Janå inte så drastiskt reviderade, men relativ återhämtning de tre veckorna fram till hallimaraton. Av vilka således återstår en och en halv.
Sen dess viss återhållsamhet i mängd och intensitet. Och så ska det fortsätta.
Sen senast har jag för övrigt utövat allt utomhusspringas i de nya FajvFingärsarna. Trek Ascent. Endast gårdagens fastelenkki i Feelmax, som har lite sämre grepp men är -trots härligt tunnbottnade- tåvänliga i ojämnt modd.
Kurvan då?

Janå om jag riktigt vaskar så kanske jag kan skönja några små antydningar till stigande kurva. Men ingenting konsekvent eller övertygande. Helt har jag dock inte tappat hoppet, än hinns det om det så määrar. Och helt klart är det svårt att få fram jämförbart material i det varierande föret. Det har varierat -ofta under en och samma lenkki- från helt ok för årstiden till bedrövligt. Halka, lös -> halvhård / lite -> mycket snömodd, ibland med is under.
Försöker ta det som träning och inte nörda in mig alltför mycket på statistiken. Lyckas väl inte så perfekt. Men nog är själva löpningen njutbar, mer så än föret skulle tyckas tillåta. Så inga desto grövre grinigheter änsålänge, från denna gubbe.
Huruvida den kommande veckan ger nå mera övertygande besked om annalkande vårform. Och vilken dom hallimaraton ger över vinterträningen. Återstår att se och att få reda på genom att steja otadligt tjuund.
Mer inför-tankar inför maran, inför jårs truli på denna kanal. Inom kort. Steja tjuund nu baa!