söndag 11 februari 2018

träningsresan till Playa Del Ingles

Jårs truli var energilåg och tom efter kotirata, men inte sliten i övrigt. Redan på onsdagens avkortade jeppis-runta var löpkänslan nästan återställd.
Bra förutsättningar för träningslägret. Najs.

Torsdagen var resdag och därmed också vilodag.

Första passet på resan var barfota längs stranden och sen en bit strandpromenad i fajvisarna. Najs.
Andra passet var det dags att testa sauconyerna. Nya och fina.
De kändes lätta och bra att springa i. Blev vägar (trottoarer) och strandpromenader för hela slanten. Men gav blåsor och skavsår. Och värmebonk. Eller nästan bonk åt allra minstone. Kändes ansträngande på slutet och pulsen var hög. Och då jag drack vatten efteråt så började svetten rinna kålkkigt.
Tredje dagen var barfota. För att inte behöva tråma blåsiga fötter i nå skor. Ens FajvFingärs. Så det blev en njutbar vända längs sandstrand och strandpromenad.
Fjärde dagen var FajvFingärsTajm. Och "canal-run".
Då använde jag långa tajtsen, bara för att kunna påstå att jag använde allt jag hade packat med.
Femte dagen åter dags för barfota längs stranden. Som vanligt en aning sura-uppstötningar-varning, pga alltför nära alltför maffig frukost. På ditvägen.
(man behövde komma igång hyfsat tidigt, för att kunna springa på stranden innan tidvattnet kom och tvingade upp en på den mjuka ospringbara lössanden)
Pausdrinken var så kall att den issörjade sig. Och liten för att inte pemppa den nyinsprungna vamben årnyo.
Sen på tillbakavägen gick allt lätt och njutbart. Faktiskt så njutbart, att det passet urartade i något av fartlek mot slutet. Najs.
Och sista dagen. Onsdagen. Då lätt och kort och barfota. Lite av återhämtningsjogg över den lenkkin. Resans kortaste lenkki. Oerhört farofylld.
Vid det laget började nog gubbstruttens ben kännas ganska nålite trötta.

Och så vilodag/resdag igår.
Och idag kort återhämtningslenkki på hemmaplan.
Summarum om träningen på resan:
PlänA var att få till ett långt och ett hårt pass. Så blev det inte, men i stället för långt, så blev det mycket mängd alltsomallt. 104 kilsar. Ehuru mest distans.
Och i stället för hårt, så utvecklade sig i alla fall ett pass till något fartleksliknande.
Barfotalöpning längs stranden visade sig vara obeskrivligt njutbart. Helt kolossalt oerhört över alla förväntningar. Najs.
Stort tack till "värdarna, reseledarna" tillika resesällskapet!

Ikväll ska vi och digga nå skojig djuud i nå ständ-upgrej. Så detta inlägg kanske knappast blir postat idag. MenHej ny dag imorgon.
Angående protokoll kan nämnas att de tre senaste vägningarna har visat status quo. Vilket antyder att jårs truli har hittat balansen. Men under resan så ökade vikten oerhört. Nästan så det visade rött. Endast 200 g:s marginal. Janå tur att det fanns marginal att spela på, ju.
Iofs känns det plufsigt och eländigt från resdagens igår, så kanske vi behöver avvakta

I egenskap av whiskydiggare brukar jårs truli se om det finns något hemslarvningsvärt på täxfrii. Den här gången kände jag för nåt nålite annorlunda. Åtminstone inget man hittar vid R-kiosken, om vi säger så.
Frågade på klingande finlandsspanska:
-doo joo häv eni "angel's share?
-ajv höörd its veeri godd!
-no no señor, nonono!!
-oor señor, vi häv vi häv, åfkåås vi häv..
-bat nåt får joo señor.
-vadafakajootååkinäboot?
-nema problema señor, vi häv de esplendido får joo, si si, muy exelente por favor señor!
Söis kan det gå..

Protokollkoll:
Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:53 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:26 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:11 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 50 / 55
Vikten som sagt rejält upp, men tack vare god marginal ännu grön och fet.
Inget annat har testats. Och att garminkondis endast rasade ett snäpp, är närmast att betrakta med lättnad.

Nu är det redan söndag. Ständ-uptomten hånade en icke namngiven gubbe (eller janå, omskrev jimånskinligt till 40+are) i jakobstad och som ketar maraton i tajts och FajvFingärs..
*mummel*hrmpf*värdelöskräppkomik*
Nä skämt om skämt åsido, det var gårrbra..
(jårs truli inser fullt och hållet min patetiskhet och störs inte det blekingaste av den)
..eller nåjanå, uppvärmningsdamen var oberörande, men HS var det nog klass på!
Najs.

Igår var tanken och planen att vara återhämtad och ta en ny HäppiLänd-test längs jeppis-runt. Men den oerhört ålderstigna gubbkroppen vetoade. Det blev en jeppis-runt, nog. Med kortast möjliga ramp, renderandes halvmaratondistans temmärligen pricke precis. Och i riktigt ganska väldigt lugnt återhämtningstempo.
Och i kveis och inatt var jag kålkkåtrött och sov mest, med endast korta pauser för komatös dvala.
Och idag känns benen ännu opigga. Så imorgon blir det kort och lugnt och baserat på hur det känns så avgör högsta rådet huruvida nästa vecka blir normal träningsvecka eller återhämtningsdito.

Åålrajtski denn. Steja tjuund, så får du veta hur det blir med kommande veckas träning!
Och annat oerhört vetvärt stuff..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar