bak och fram

Leva i nuet blir det inte fråga om här något, tess. Utan nu ska vi sammanfatta gammåret och kasta några trevande blickar in i framtiden och det färska året 2018.

Gammåret

Kafferiet.
Det ska mest handla om ketaset, men LaMarzocco behöver omnämnas. I och med att bezzeran flyttade till kiviloose...
(och fick det bra där; fjolårets sista espresso lagades på den av kafferisten timo l, och den var utsökt goov)
...och LaMarzoccon flyttade in till "ari's kafferi" så triggades också en nytändning hos jårs truli. Soms kafferistiska skills klev upp till nästa nivå. Najs.
Plus att maskinen är helt underbar.

Ketaset.
Om vi delar upp året i kvartal, så var tre av dem bra och ett (det tredje) dåligt. Three out of four ain't bad? I årsskiftet var garminkondis ynkliga 48 och det var ohyggligt trögt att tvinga igång kroppen från lågpulsträsket.
Men det blev ganska bra.
Kotirataultra 50K i kvevlax i slutet av februari, på 4:49 utan desto hårdare satsning.
MaratonPB i ylistaro i slutet av april, med full satsning.
A-målsättning och 65K uppnådda i KUR i maj.
(för övrigt enda A-målsättningen som uppfylldes)
Utterleden som fick ett värdigt avslut, som jårs truli känner mig nöjd med. Det är de resultatmässiga höjdpunkterna, som jag kommer på, på rak arm.
Sen efter utterleden började vänsterknä kråta. Och kräppade ketaset helt i tre veckor och sen delvis 2-3 månader.
Berlin maraton blev det efterlängtade tecknet på att knäet skulle börja tåjma. Vid det laget var gubbkroppen fem kg för tung och utan kondis tess. Men sen extravikten dumpats och nålite tillstymmelse till kondition flåsats igång, så har löpningen varit rolig och njutbar.
Garminkondis har inte stigit, annat än glimtvis. Men är ändå 50 äs vii spiik. Så bättre än förra årsskiftet.

Annat skoj.
Vi har varit på tre resor och alla har varit lyckade och najsa. I stockholm firade vi kära fruns jämna och fina. Och skye var vackert och taliskerdigert. Och berlin var minst lika mycket att digga stan tillsammans, som det var maratonresa. Just pga/tack vare kräpp form.
Kära frun fick en nålite tyngre yammu, så det öppnar för en smula rejälare utfärder. Även om gammåret inte innehöll något större projekt i den bemärkelsen. Men kula små keikkor nog.

Årsskiftet.
DistansDecember gick bra och kulminerade i "finland-100". Så nu blir det en återhämtningsvecka. Och sen blir det mer fokus på skärpa än distans, med början från januari.
Motionsåret inleddes för övrigt nyss med en rejäl promenad tillsammans med min kära fru. Najs.

Nyåret.
Hoppas på koirataultra igen. Har inte koll på huruvida kvevlaxarna ordnar, med det är i så fall planA. Och om inte, så lär man väl hitta något nån annanstans. Eller får man köra eget.
Oerhört träningsläger i februari, utomlands och allt.
Sen blir nog hallimaraton aktuellt i början av mars, om än bara som hårdträning.
Eftersom jårs truli deltagit i toholammin talvimaraton tre gånger i rad: hel-halv-hel, så är det ju dags för halv i år. Mitt halvmararekord är därifrån och har snart två år på nacken. Dags för puts?
Åtminstone vill jag förbättra både hel och halv PB i år..
När det blir dags för full maraton med hårdsatsning, återstår att se. För det beror ju på hur fredagsprotokollets parametrar utvecklas.
Vore ju nog skönt att få in ett försök under våren.

Men det är ju bara att steja tjuund, så lär du bliva varse!