Gårdagens långlenkki var tung och pressades fram på tomma trötta ben. Idag var benen pigga och energiska, men istället ganska limina. Liksom ömma duvet?
Trots att sömnen lockade redan från elvasnåret, ställde jårs truli väckning till 7:15. För att hinna med goovkaffi och behövligt porselanskt tronande, före start.
Och bra var det, för det blev nog en temmärligen traumatisk ryck ur drömmarnas rike, då huaweien började spela.
Ändå blev det si och så med hinnaset. Eller janå, ingen desto alarmerandare panik. Men tredje och sista sittningen fick begås på FitnessClub.
Av dagens behövliga 20,4 avverkades två på väg till FC. Där en glad och morgonpigg skara, med ingo j i spetsen, hade samlats - och samlades. Ingo höll ett rörande tal, som inte lämnade något endaste öga torrt. Och sen tassade vi iväg.
Föret då? Ja föret ja.
Imorse noterade jårs truli att det hade kommit ett lager snö. Janåmen sitter det fast, är frågan. Ifall svar jup => FajvFingärs, men ifall svar nep => icebug. Därför tassade jag ut efter tidningen åt kära frun. Och kunde konstatera att, jup, det sitter fast.
Idealiskt vinterföre.
Överlägset bäst av de tre dagarna som den här utmaningen omfattade. Hade varit skynd och sam att icbugga idag. Verkligen. Det blev att plåstra om några tår, som hade farit illa av blöta fajvisar..
(in kejs åf icebug hade strumpor tåjmat)
..och sen bara njuta. Najs.
Härligt och trevligt och najs att keta i sällskap. Benen var, som sagt, nålite limina. Men pigga och energiska och stormtrivdes i de lättare TrekAscentarna.
(hade fre-lö "insulated" som trots allt tåjmar bättre i blötare förhållanden)
Tempot kändes högt och piggt. Ehuru på ett lagom ansträngande och njutbart sätt. Fast på de omkringjoggandes avspända sköna stajlar, kunde avsläsas att det kanske var lugnare än det kändes.
Sanningen var väl mittemellan. Och spelar ingen roll.
Kändes rätt att försöka hålla något högre ansträngningsº än fre-lö. Dels för att väcka benen ur sirapstjiron och dels för att få dagens relativt korta pass att kännas tillfredsställande och gediget.
Tåjmade.
Andra halvan av ingos jogg hade jårs truli sällskap av frank b, som hade en fortsättning i sikte. Hans Aplan var fortsätta ut mot laamos. Men han gick med på mitt förslag att återvända till FC på en glögg. Och liksom avsluta ingojoggens del adekvat. För att sen ta en omväg runt kråkholmsfjärden och lotsa hem mig...
(som jag bedömde skulle räcka för mitt dagsbehov)
...det gick han vänligt nog med på.
Tusen tusen tack, frank b!!
Så armades oerhört tillfredsställande. Och skönt. Och najs.
100,1 kilsar på tre dagar. Grattis fosterlandet. Patriotiskt med flagga på shortsbenet och allt, dagen till ära. Ungefärligen en maratondistans av helheten diggades lonesome, resten i utomordentligt- och utomordentligt välkommet sällskap.
Löpning är njutbart.
Och om man ger nå pikulite extra, så ger det tillbaka nå pikulite extra. Oerhört. Och för att inte glömma. Najs.
Jårs truli hade lagt en skumpa på kylning på terrassen. Och den korkades ohemult tidigt. Före 12. Och då talar vi neppärligen om 24.
Åhå.
Nu efter stretchgympa (som för övrigt kändes lindrigast idag, av alla tre dagar), frukost, bastu och lunch. Ska eftermiddagen chillas. Och sen ska vi till kiviloose och avnjuta resten av gammåret. Och vederbörligen ta emot nyåret under synnerligen högtidliga former. Najs!!
Steja tjuund för morgondagen oerhört genomtänkta tillbakablick över gammåret, jämte försiktiga förhandsglimt inför nyåret!
Grattis och jag hats off!
SvaraRadera