Lördagen bestod av kaffirostning, 4 kg råkaffi i 8 bätchar. Ätning, väldigt väldigt mycket ätning. Varav huippan utgjordes av dinnärn, beståendes av "runner's pizza" på älgfärs, löök, kantareller und blåbär. Najs. Och vilning.
Söndag morgon fick jag således pejla in nya kaffiblendens malningsº och sen njuta av überfärskt goovkaffi. Och en hyfsad laddning frukost. Så jag hade verkligen tråmat in energi i depåerna. Med risk för att magen skulle kunna ställa till det under söndagen. Men den tåjmade som den skulle. Inför. Så att på själva loppet var det fridsamt och fröjdefullt.
Rattade iväg mot vasa halvnietiden och var framme halvtietiden. Fiilingen under köran visade också på koolhet, tack vare den ohårda rejsplänen. Snarare drowsig än hyper, trots 3-4 morgonespresso.
(det var så läckert färskt)
Något glesare med folk än brukligt, enligt mitt gehör. Janå, tjångade nålite vaselin på nipplor och tår och drog på T-pajta, shorts och tunnaste fajvisarna. KSO-evo.
Värmde upp en stund, för att få in kroppen i fätböörning mode så energin säkert skulle räcka. Och radade upp flaidorna med vitargo. För extraenergi, elektrolyter och vätska. 7 puteller, sammanlagt halvannan liter.
Det tåjmade och räckte bra till, skulle det visa sig.
Ett sista besök på vattenklosetten, innan start.
*pang*
Lugnt i början, som planerat. Passade på att riktigt ta in och njuta av den lätta löpningen. Lätt klädsel, pigga ben, mycket energi i systemet. Najs.
Ansträningningen kändes i början riktigt lätt. Men folk ketade om i strida strömmar, så jag tolkade det som att det gick riktigt väldigt sakta. Vilket inte störde tess. Ingen bråska förns efter sexti varv..
En av dem som ketade om i början, typ första varvet, var fjolårssegraren i H-50.
(jårs truli blev, som jag säkert skrytit ganska med, tvåa den gången)
Första indikationen på att det inte gick så oerhört sakta, var när hans rygg började skymta på nytt vid typ förti varv. Alltså medan jag ännu var inne i njutdelen.
(naturligtvis fattade jag att han inte tänkte köra lika hårt som i fjol; då på 3:20:+)
Nappade mina vitargoflaidor vid 20, 40, 50, 60, 71, 82 och sista vid 95 varv. Tåjmade som sagt.
I något skede håkade jag att det fanns chans till seger i klassen. Det får bli bra morot för helhjärtad insats under hårda delen. Och det blev det. Najs.
Seger blev det också. I H-50 klassen. Najs det också, trots inte så himla många startande. Och oerhört fin guldmedalj..
När jårs truli fick ny rygg på ovannämnda fjolårssegrare -och sedermera äran att varva densamme, håkade jag att det kan vara en riktigt bra dag. Åål tings kånsidärd. Det gav kul inspis att pressa på rätt bra på de hårdaste varven.
I något ganska sent skede försökte jag öka en smula, eftersom det kändes görligt. Men då började underbenen och vaderna krampa. Så det var förhållandevis nödvändigt att, om inte sakta av så, åt allra minstone avstå från ökningen. Egentligen försökte jag flera gånger, med liknande resultat. Det liksom vred foten inåt, så jag landade på utkanten. Kortare steg gjorde att krampen hann brytas innan den riktigt hann ta.
Och en stund något lugnare löpning, så gav sig kramptendensen.
De två väggklockor jag understundom sneglade på, visade nåliten diskrepans sinsemellan. Så det var svårt att gissa vad jag kämpade om för sluttid. Men såpass att PB kanske kunde vara inom räckhåll, tyckte jag mig kunna hoppas. Därmed blev slutspurtsoptionen aktiverad, på bekostnad av nedjoggen. Det var kul och de allra sista varven krampade det inte ens. Så det var tuta-å-köra.
Najs.
I mål tryckte jag av garmin och såg att den visade nå 3:31. Inofficiellt men sannolikt personbästa. En smula överraskande faktiskt. Kollade inte officiell sluttid, förns där hemma på kvällen.
Men när jag ringde till kära frun, inför hemfärd, så hotade jag med finskumpa på fredagen ifall det faktiskt är PB.
Och det var det. Putsning med halvannan minsar: 3:31:02.
Typ ett halvt varv från PortEllen.
Dock bara posetiviskt överraskad och nöjd och glad. Hittar ingen tillstymmelse, i gubbkroppen, till grämelse över missad PortEllen-tid. Tess.
Najs.
Eftersom jårs truli är bunden av mitt löfte, som behöver mig att redogöra för komplians med planen, så presenteras här nedan beviset i form av (en länk till) mellantider.
*här är beviset för att jårs truli följde plan och upplägg*
Välj "suosikit" och skriv in "16" så kan du skrolla varvtider/tempo och ser att:
-från början > 5:10
-sen ner kring 5, ibland under, men mest över
-efter 60 varv (egentligen 62 å framåt) mestadels under 5 och senare snarare kring 4:50
Duktig gubbe!
(..på att mejka ö plän änd stikka to it)
På hemköran fick jårs truli trevligt sällskap i skepnad av ingo j. Och på hemmaplan bjuikkade kära frun på oerhört mycket och oerhört goova tortillas. Najs.
Idag lever vi tisdag och återhämtning diggas. Sjuka vader och lår nog, men på ett bra liminhets sätt.
När nå riktig träning återinförs återstår att se...
(har ju inte ens firat nya PB:t änninu, så sannerligen ingen pänik)
...såklart växte hoppfullheten om att få PortEllen öppnad under denna säsong. Nästan så folien fick en pikuliten spricka..
Nålite spekuleringar och spekulationer om vad som orsakade den temmärliga underskattningen av aktuell form och möjliga resultat:
- vinterförhållandena kanske kräppar spiiden mer än jag insett?
- har anat nå små tecken på begynnande form, såsom att:
• hårdtian efter 21 kilsars uppvärmning/uttröttning gick i fina 4:49 härom veckan
• puls och tempo har ibland varit överraskande höga i förhållande till ansträngningskänsla, den senaste tiden (höjd mjölksyratröskel? vilket väl är av godo, bara det inte fräter sönder aeroba grunden/uthålligheten)
• när jårs truli kollade fjålårets motsvarande, håkade jag att kotirataultra var en knapp vecka före hallimaraton
• janå, viri hur det viljade, end åf spekjulejschön •
Får jag annars be dig åtaga ett uppdrag?
Skulle nåmligen behövas att du stejar ganska väldigt tjuund..
..det fixar du, va?
Najs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar