söndag 11 mars 2018

vilovecka

Hej på söndagen.

Efter maraton för en vecka sen, har jårs truli vilat och återhämtat mig. Och förhoppningsvis har kroppen kunnat absorbera träningsbelastningen som loppet innebar. Ett maraton i full satsning torde nog ta mer än det ger. Men eftersom satsningen var något submaximal, ehuru neppärligen försumbar, så kan man åt allra minstone hoppas på att landa på plus.
Och janå om inte så har jag ju i alla fall ett nytt personbästa att glädjas åt.

Vilan har inneburit korta lätta lenkkiar. Och enorma mängder mat. Faktiskt så vikten var en smärre smula uppåt, trots maratonet. Men gott och väl inom godkännbart område. Alltså ett fläskigt grönt OK igen där.
Vi kan ju ta protokollet medan vi håller på. Inget mycket nytt att orda om. Garminkondis var uppe i 52 typ en gång. Och helt väntat så sjönk det i efterdyningarna av maratonet.

Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5 / OK / +/-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 4:49 / 4:30
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:19 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:04 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 51 / 55

Under veckan har jag noterat två lågpulspass. Inte avsiktliga, utan för att intensiteten varit återhämtningslåg. Men eftersom tempo också var så lågt -6:12 i faktiskt bägge fallen- så noterar jag inte in det i protokollet. 
En grej som jag funderat och dunderat på, angående protokollet. Om något av de andra värdena, än vikten, någonsin bli OKade. Vilket jag ju sannerlunda hoppas att de blir. Så ska de då lämnas öppna och kunna bli ogodkända på nytt?
Beslutet blev att nej. Blir de en gång godkända så låses de. Vaffaan, jag behöver ju inte göra den mätningen nåmer sen. Så nemas pråblemas iofs.

Och på tal om fläskiga gröna resultat. Det skulle vara kul att få skryta sig nålite. Nämligen en del individuella individer har uttryckt temmärlig skepsis, när jårs truli beskrivit mina periodiska fastor och lågglykolånglenkkiar. Och kålkkåselittat att det minsann inte är fett som fjuular, utan att det är muskelmassan som brinner upp.
Så då är det nålite skojigt att kunna presentera denna här pikturan:
Fåår våt its vöört. Men det är ingen claes ohlson pilipalivåg som gjorde uträkningen, kan nämnas.
(den är värd ganska mycket mer än jårs trulis bil)
Tycker inte du att bilden antyder att vissa gubbar nå pikulite vet vad de håller på med?

Och på tal om vilovecka. Faktiskt blev en av veckans lenkkiar en smula arbetsam nog. Nämligen gårdagens. Planen var lugn jeppis-runt. Och planen följdes. Men pga föret blev det andå rätt så jobbigt. Ansträngningen hölls nog bra på önskad nivå, och andningen blev aldrig hårt pressad. Men benen och fötterna fick jobba rejält. Idag känns de spagettiga. Inte limina, men kraftlösa. Redan att gå är arbetsamt idag.
Och viljestyrkan är nere för räkning.
Jårs trulis teori är att det är med viljestyrkan som med kroppsliga styrkor. Den slits när den belastas. Och så superkompenseras det, förutsatt att man låter den vila. Så idag låter jag den vila.
Iofs bara en teori. Men vi har ju lärt oss att jårs trulis teorier har en tendens att stämma temmärligen oerhört med verkligheten. Något som ju neppärligen är ämnat att förvåna nå. Ty det är ju en erkänt klok gubbe vi talar om här.
☼ alltså: jag vill skryta, och då viljekraften -som sagt var- har vilodag, så behöver jag ju inte hålla mig :o) ☼

Liten blick framåt då.
Kort sikt.
Kommande vecka torde bli rätt träningsdiger i början. För sen ska jag orka med tre konsekutiva vilodagar. Detta pga/tack vare omständigheter. Och det kan nog göra gott. Men blir uthärdligare genom en liten ökning inför.
Sen på söndag troligen hyfsat rejäl långlenkki.
Lång sikt.
Redan tidigare har jag nämnt toholampi. 7/4. Där är planA halvmaraton i full fart. Snarare som viktigt effektpass inför vårens maratöner, än som rekordförsök. Iofs vore PB synnerligen väldigt önskvärt och välkommet. Men med den här farten blir föret för vintrigt för att man ska kunna hoppas på nån riktigt god utdelning.
Sen är helsinki spring eller kyrönjoki tänkbara aprilmaror. Med full satsning förutsatt att protokollet tillåter och omständigheterna är gynnsamma. I dagens läge känns kyrönjoki sannolikare. Dels ganska väldigt närmare geografiskt. Och dels avlägsnare kronologiskt. HSM är 22/4 och kyrönjoki 28/4. En extra vecka mellan toholampi och maratonet, kan behövas. Och en extra vecka att få protokollet i skick, kan förvisso behövas.
Stockholm maraton är inbokat och anmälan gjord. Flyg och hotell också bokade. Så det blir kul. Ifall PortEllen ännu är oöppnad vid det laget, så blir det full satsning...
(förutsatt, naturalmente, att protokollet är skikissä)
...men i ärlighetens namn hoppas jag på att det skulle kunna bli mer njuta och uppleva loppet. Typ som berlin, men av trevligare anledningar.
Som tjuundstejare får du ju se, snart nog.
Efter stockholm ska det tas lugnt. Inga idiotiska idéer om vieskamaror eller uttersta leder. Lekfull träning och gärna en hel del terräng och spånbanor. Som omväxling.
Mot slutet av sommaren blir satsningen mot halvmaror. Oberoende av PortEllens kork. Huruvida jakupas blir hel eller halv är oppet. Men sen har vi väl LKI och kåkkelby och kanske nå andra.
Och på hösten vore det onekligen brutalistiskt trevligt med nå europeisk maraton igen.
Något i den stilen, tänker jårs truli mig...

Janå det där är ju en skiss från skrivbordet. Det är nuläget och den närmaste framtiden som du ska steja tjuund för i första hand.
Så åålrajtski denn, steja tjuund!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar