due giri

Så här kvällen före den enorma drabbningen är fiilingen rätt så temmärlig. Jårs truli har sgs bestämt mig för två varv. Spells helmaraton. Och jag ska bejsikli hämta medaljen och fira tionde maran. Med PB utom räckhåll...
(för att inte tala om PortEllen.. ja snälla tala inte om PortEllen, ty då börjar någon pÿÿla)
...hittar jag ingen vettig målsättning att kämpa för. Tvärt om, om jag börjar fundera potentiella mål, så blir jag taktisk till sinnelaget och börjar analysera optimalt upplägg för att nå det målet. Ingefelmedeingefelmede, ifall målet vore något faktiskt eftersträvansvärt. Som det känns just nu vill jag bara köra hårt och se hur långt det räcker. Och sen köra sakta. Ända i mål. Alltså stentuff taktik och sen ta konsekvenserna. Känns så där löjligt machotufft på ett lagom idiotiskt sätt.
(som att hej det är ingen doktorsavhandling, det är ett jæfvla maratonlopp)
Kanske den här sinnesstämningen är ett uttryck för fajting-spiriten jag efterlös i kveis? Och den kan ju mycket väl skifta, så att jag inatt ligger vaken och kalkylerar strategier. Men just nu är strategin alltså att bränna krut. Och sedan nöta lite pannben. För i mål ska jag. Ifall de plockar upp mig ur diket så smiter jag iväg innan de hunnit plocka av mig chipet. Och ifall de remmar fast mig på båren och tråmar mig i piipabilen, så åberopar jag fårs majöör.
Angående väderprognoserna bjuds det på gaffel mellan molnigt +20ºC och soligt +25ºC. Min strategi garanterar nästan disaastär i vilket fall som helst. Eller janå, ta bort en º eller två och lägg till en skön svalkande vind, förutsatt mulet, så kan jag eventuellt klara mig obonkad. Och då är nog folke j's 3:40:27-gissning i fara. Energibonk är jag inte orolig för. Har vilat som ett tetraplegiskt trögdjur och frossat som en craving creosote i nästan en vecka. Och laddat upp med en hel radda vitargoflaidor

Fotbonk är såklart möjligt, men det ska nog ta ganska sjukt förrän jag kliver av. Det är nog värmebonk som förutspås. Närmare bestämt för hög ansträngning i förhållande till vädret.
Fråga sen på andra varvet om det var en god idé. Och om jårs truli känner sig lika machotuff fortfarandis :o)
"ten miles in bonkländ makes a hard man humble"
(gammalt jakupasmaratonordspråk)
Men som sagt, den tiden den sorgen. Låtom oss nu sikta in oss på häppiländ första varvet. Och se fram emot en härlig dag i spåret. För deltagare och påhejare. Husbilen ska stå på sin plats på fårholmsbackens krön och rocka fett, hörs det från vanligtvis tillförlitlig källa.
Och som traditionen bjuikkar, bjuikkar jårs truli sina hängivna supportrar samt såklart söörvistiim på skumpa efter målgång..
(på fridhemska terrassen)
..janå ge mig tid att duihka av mig tuskahikin bara.
Steja tjuund nu, för det kan komma en närkkeuppdatering ännu före start!