Flugor och varmt under rampen. Sen fläktades flugorna bort när jag äntrade jeppis-runt-banan och vände ut mot havet. Pulsen var onödigt hög, men inte så besvärande hög att framfarten blev alltför olidlig trots lågpulsambitioner. Vid lockanberget joinade folke j. Då hade jag redan sju kilsar. Vi fortsatte j-r banan motsols, via staffansnäs. Vände sen norrut längs omfartsvägen, som vi följde till rosasholmsrondellen. Där skulle folke ta av hemåt, medan jårs truli hade för avsikt att fullfölja varvet och vända hemåt vid runebergska avfarten. Men istället hängde jag med folkes rutt genom sveden och kråkholmen mot lockanberget. När folke j fortsatte hemåt, böjd att vara nöjd med sin insats, hade jag redan tjugo kilsar och kände mig helfräsch. Regnskurar hade nämligen dykt upp -eller kanske rättare, ner- med perfekta mellanrum. Och svalkat löparnas hotta kroppar, varigenom drygat ut den medhavda vätskan. Så jag klev än en gång ombord på j-r. Denna gång medsols. Tänkandes lika bra att fortsätta tills vattnet tar slut. Eller något annat tar slut. Fortsatta regnskurar höll kroppen kool. Först vid pirilövägens pedtunnel tog jag sista klunken. Och istället för att ta gensate vägen, via permo fladan, valde jag pirilövägen till östra ringvägen.
Hemma igen visade polaren 34 kilsar. Och trots pulsdrift på slutet, hade lågpulsambitionen fullföljts.
Najs. Dagens kanon!
På kvällen röktes dagens kalkon. (jämte champinioner)
Goovt och mättande. Ändå asvrålhungrig på söndagen. Men då lagade arto pizza åt oss, så det kirrade kurret.
Gårdagens pass blev av det, för jårs insnöade truli, ovanligare slaget. En terrängvända från lillsand till rämilandet och tillbaka. Tillsammans med mikael m och folke j. Najs med omväxling, men terränglöpning är inte min grej. Annat än som just variation. Och lär inte bli så heller. Får inte nåt riktigt flyt i löpningen och blir trött i skallen av att måsta koncentrera mig. En annan minusdetalj, var att jag pga vänsterfoten inte vågade ta annat än saucony...
(hade varit väldigt oerhört gõttare barfota eller i fajvisar)
...ändå ömnade den till nålite onödigt mycket.
Imorgon dags för nästa hårdpass. 4:54 pejs to biit.
Saa sii sitten.
Steja med andra ord tjuund!
På tal om omväxling har jårs truli skolkat från hakrak i sommar. Dels känns rakaset avsevärt oövervälmandare, då man vet att det bara är skallen. Och dels är det en smula tradition att kolla in hur projekt gråskägg framskrider
även om jag brukar nöja mig med semppuveckorna. Och det framskrider. Rejält gråsprängd, värdigt en femtiårig gubbe!
Steja tjuund så får du se hur länge jag orkar hålla på denna gång!
Hittills har det inte varit nå problem. Tess. Bara kulskoj.
Den avsedda mängdminskningen. Kilsarledes. Som skulle koincidera med införseln av hårdpass. Kom visst lite av sig. Å andra sidan behöver jag mängd om jag ska klara jakupas helan..
(vilket jag ännu drömmer om: vore koolt, som säkert sagts, att jubilera 10e maraton på hemmaplan.
Steja tjuund med alert uppmärksamhet, så får du veta vartåt det lutar)
..utan att må så kräpp på andra halvan av andra varvet som ifjol.
För att ha något annat att hänga upp hoppet om fotförbättring på, har jag börjat ha den tejpad. Under arbetsdagen och under lenkki. Kanske det tåjmar?
(kommer du på något du kunde göra, ifall du vill få reda på hur det vecklar sig ut?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar