fredag 13 oktober 2017

sgs sq

så gott som status quo

I lördags fick jårs truli digga en förlängd jeppis-runt, tillsammans med folke j. Tanken var att om det blev 28K då (efter 22 lördagen före) så kunde man ha siktat på kåkkelby "home-run" imorgon. Liksom jämna ökningar: 22/28/34.  Och det blev 28. Men det var så armahamandes tungt efter 20, så jag bestämde där och då, att istället ta ett steg tillbaka för imorgon. Så nu siktar jag istället på 25 till morgondagens morgonlenkki.
Och kul nog verkar jag få lillebroderen med. Najs.

Denna veckas ketas har bestått av nå korta och hyfsat lätta på må och idag. Samt ett alternativpass på tisdagen och hårdpass på onsdagen. Men lat som jårs truli är, blev det inte regelrätt tempopass. Snarare intervall eller fartlek. Nämligen jogg på varannan kilsar av tempodelen. Och försök till hårdkörning däremellan. Det blev hårt i bemärkelsen jobbigt. Men patetiskt tempo.
4:50 per kilsar på enkilsarsvetor är sorgligt.
Inte klagar jag. Trots allt himlades glad att knädet tillåter ketas såpass. Bara förundrad över att någon kan vara så oerhört rokog, isååll.

Hittills inga förbättringar på övriga mätare. Och bara hundra gram neråt på övervikten. Inte så oerhört motiverande. Men motiverande i sig, iofs, att hitta spirit trots avsaknad av belöning.
Bejslajn / Senast uppmätta / Målsättning:
-övervikt (kg): +5,0 / +3,5 / +\-0
-tempopasstempo (min/km): 5:02 / 5:02 / 4:30 
-häppiländtempo (min/km): 5:45 / 5:45 / <5:00
-lågpulstempo (min/km): 6:31 / 6:31 / 5:40
-garminkondis (VO2max): 50 / 50 / 55
Om man med all makt ska klämma fram nå tröst, så får det bli att övervikten ändå krympit 1,5 kg på två veckor. Najsinaff, aj pöörsjuum. Och att det har börjat kännas njutligare och naturligare att keta. Inte så konstigt då jag har ökat mängden från senaste kvartals 20-30 kilsar per vecka --> kanske 50-60. Givårtejk. Njutningen mår nog bra av semester från lågpulsandet också, tell juu vått.

Dagens lindriga insats avnjöts i lätt mundering. Sista för säsongen?
Och efter traditionell fredagsbastu hade turen kommit till traditionell fredagspizza. "Runner's pizza" non dö less. Den blev goov och kan konstateras att rosépizza kan tänkas vara beroendeframkallande?
I förbigående kan nämnas att den nog blev begåvad med mer fyllnader, innan den fick sin avslutande gräddning i ugnen. Hoppas dens kraft räcker till morgondagens morgonlenkki. Och i annat fall låter väl sig brunchen desto goovare smaka?

Jårs truli hade tänkt spela in en oerhört fin video från kafferiet. Men så fick jag inte igång rollei(actioncam)en. Surt. Så det for nå kvällar i hukka i den harmen. Men nu har en ny actioncam införskaffat sig. Ifall jårs truli händelsevis lär mig använda den, så kan det bli nån liten videosnutt eller två, från kafferiet.
Steja alltså ganska väldigt tjuund, så får du veta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar