Laddade upp med frukost och tre espressoar, innan jag rattade hyundaien till kåkkelby. Istade inte ta yammun i storm och för hemfärden utlovat regn, trots att jag skulle resa ömsand.
Efteranmälan och byte till tävlingsdräkt. En Tpajta/shorts kombo som bara används då jårs truli deltar i lopp. Och inte alltid ens då. Tänkte att den kanske hjälper till att skapa lite fiiling. Tyckstade hjälpa, för när jag knäppte igång polaren för uppvärmning så låg pulsen på över åtti. Mot förriga fredagens under sexti vid motsvarande läge inför LKI. Och efter uppvärmning, när spiikern meddelade att det är en halvminut kvar så infann sig tilåmed lite pirr! Själva uppvärmningen blev nog bara slöjogg. Längs ultrabanan. På bortre sidan av sundet satt trenne gentlemen på en bänk. En av dem höll en flaida i handen. Kan ha varit sportdryck, men var troligen något annat. Han erbjöd sig att låna min startnummer och keta banrekord. Fast erkände sen att han skojade. Kan ha varit en så kallad bänkidrottare? Själv kände jag mig kallad, till om inte stordåd så i alla fall gedigen insats.
*pang*
sa startskottet med ivrig emfas. Och närmare femhundra fötter tassade iväg genom ein blåsig kåkkelby.
Min planA hade varit en smula tuffare taktik än för LKI, för att se om det håller. Eftersom jag kände mig rätt stark på slutet där. LKI-taktiken var 6-5-5-5 och nu hade jag tänkt köra 3-6-6-6. Nufrorna avser antal kilsar i respektive växel. Men pga stormen panikändrade jag planen. Panik därför att jårs truli har galaxens rigidaste mentala mekanism och därför är alla avsteg från planA paniska. Inte för att det var någon större brådska. Den nya taktiken syftade till att negåschiera stormens inverkan och lydde 3-4-10-4. Jårs trulis ork på slutet, i förhållande till jämnstarka/svaga medlöpare antyder att taktiken tåjmade. Och genomgång av stats från polaren, puls- och fartkurvor, bekräftar. Medioker löpare, men halvhyfsad taktiker.
Vädret bjöd på först växlande- och sen växande molnighet. På slutet en skvätt svalkande regn. Visst störde vinden. Motvind tar alltid mer än medvind ger. Det är inte bara upplevelse, utan något som kloka forskningspersoner har studerat i vindtunnlar. Fast med det i åtanke så var banans sträckning bra i förhållande till vindens riktning. Så det kostade inte så mycket som det hade kunnat göra. Plus jårs trulis lysande taktik. Som alltså gick ut på att trycka på riktigt ordentligt i motvind, för att tappa så lite spiid som möjligt. Och ligga något under max då vinden hjälpte till, med tanke att där hålls farten ändå hög enligt min skala. Aktiv vila.
Medelpulsen var, precis som på LKI, 168. Det betyder nog med beröm godkänd insats. Nu följer en lika välbehövlig som välförtjänt vilovecka. Det betyder max fyra pass, på max brorundedistans, i strikt lågpuls. Och därmed punkt och basta. Fast jag vet att mot slutet av veckan kommer långpasstanden att börja värka, då kroppen börjar kännas pigg och återhämtad. Men jag helt enkelt måste lära mig att ta återhämtningsperioderna på allvar, om jag ska hinna knäcka tretretti före åldern kommer emot.
Resultatet då? Janå som jag på förhand anade så hamnade det inom mitt lilla kluster av halvmararesultat för i år. 1:41:39 är sämre än toho och kvevlax och bättre än LKI. Helt ok och i linje med avsikterna för deltagandet. Och mer än ok med tanke på omständigheterna. Nog nöjd gubbe. Och ägare av tillförsikt inför höstens fortsättning. Med den här farten kommer jårs trulis gamla kroppskröpel att vara i PB-skick lagom till kankaanpää 15/10. Minns var du hörde det först. Däremot känns nog tretretti på gränsen till omöjlighet avlägset. Menmen, PortEllen ska öppnas. Förr eller senare. Såeså!
Steja tjuund på denna kanal, så får du följa händelseutvecklingen i veritabel realtid.
Vid målgång fick man en behövlig medalj och en finischerbäg. Den innehöll lite smått och gott. Och inte minst en ingenting mer och ingenting mindre än en exakt hur snygg sportbäg som helst
Änd lisen keerfoli nao, bikåås aj äm åonli gåoing to sej dis vans: stej tjuund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar