strumporna på

Idag var alltså dags för långlenkki. Vädret var inte sådär süperÿÿbärinspande vid en första anblick. Inte nå utsikter för sol, desto riskare för nå snögas, ehuru lätt. Måttligt lager nysnö på backen, undsåvajtär.. Men måttlig kÿÿla, så va ska man pÿÿla? Lindrigt dilemma drabbade jårs truli, i egenskap av ruttansvarig: förrgåriga länken var tänkt som kort (>/=15 km) och den blev 20. Skulle jag tänka att "då kompenserar vi med kortare långlenkki", eller "om 20 är kort så måste ju lång vara ganska lång". Janå med tanke på skink&chokoöverskottet så valde jag det senarenämnda.
(nu undrar du såklart om jag baa har enastående tur när jag tänker eller faktiskt är kålkkigt klipsk? det senarenämnda igen!)
I måndags blev det ju PBdistans i fastedagsketas. Idag var jag ute efter PBdistans i långlenkki utan medhavd extraenergi, typ gel eller mat. Gammrekordet var 31 kilsar, så det talade ju också för ganska långt idag. Så blidde det också.
Mötte som vanligt ketaskompisen vid lockanberget, sen tog vi slussbroarna och järnbron änd staff. Där omfartsvägen viaduktar kållbyvägen känstade det ännu mycket fräscht och fint, samt ketasväder och -före var åtminstone ok. Därför sökte vi oss kållbyvägens pedväg ut till edsevö, där jag fick öva att descendera ner till röret under 8:an utan att kapsejsa horribelt. Kapsejsade faktiskt inte tess, sen nålite rix8. Längs R8ans pedväg kom första tecknen på trötthet, baket 20 kilsar = bra. Tog lugnt ett tag och drack nålite vatten, vilket bajdövej var orsaken till att strumporna fick vara med på lenkki för en gångs skull

Tåjmade bra så långt, fast nog frös det förrän målet var nått. Nästa pedtunnelrör i god tid före surströmmingen (eldär var det sursiken?) och sen *swoosch* förbi lagmansgården och mot spituholmen. Här hade endorfinkran öppnats och ketaset var rena kalaset. Därifrån tillbaka till lockanberget för att dumpa kompisen och sen hem. Saldo >36 kilsar = ny PBdistans utan-medhavd-extraenergi med temmärlig marginal. Det där med vattnet är ett smärre problem, hur hålla vattnet och ffa sÿÿptutten ofrusen? Inte böövär man så himlades mycket vatten på osommaren, men nååleess skönt att ha tillgång till nåt att skvata i magen om det börjar kännas behövligt, ändå.
Söis börjar årets kilsar vara ketade. Blir nån kort fastedagsrunda på måndag och så nyårsjog med ingo&co på aftonmorgon. Ska repa till med nånsåss årsrivjuu sen, inför den tänker jag läsa igenom alla årets inlägg...
(blir kul, eller kanske supertöögigt, vavetjaa)
...sen får vi se vad som träffar in nästa år, och om det här fortsätter som ketasblogg. Eller om det kommer med annat också. Finns ju nog -något fåtal- andra ämnen också, som är tillräckligt intressanta för att förtjäna bloggbokstäver!