kvällen före

Nå nu är "marathon-runner's-pizza" bakad och smakad. Den blev för maffig, så vi fick inte slut på den. Men tillräckligt ÿberladdad med energi, är jårs truli förvisso. Imorgon bitti normal löpdagsfrukost och ett par espressoar. Och så bara att invänta kÿÿti.
Lätt packning och den är nästan klar. Ögorna trötta redan, så det lär bli tidig kväll. Kommer ändå att vakna tidigt och vara ivrig och närkke.
Strategin är vald. Tänker köra med andnings"växlar" och hållas i -alt. återgå till- häppiländ. Förstås om det råkar finnas pråjna till slutspurt, så behöver jag inte hållas kvar i häppiländ då nå mer. Föreställer mig riktigt lugn öppning de första fem½ varven. För att få igång kroppen och få till rätt sorts bränsleblandning i förbränningen. Som ska räcka en bit över hundra varv, ju. Sen "växlar" enligt den enkla matematiken. 1:an, 2:an, 3:an tjufem-ish varv á. Fyran ett bra tag och så eventuell slutspurt i 5:an. Bra plan, va? Vid växlingarna tänker jag mig en bit bansku och vatten. Därutöver vatten vid törst eller huvudvärksvarning. Och saltgrunka ifall saltsug känns av. Ganz einfach.
Vad jag ser fram emot:
-årets första lopp, kalla det tävling om du så vill
-bra före och lätt klädsel
-springa barfota
-springa hårt = hyfsat hög ansträngningsnivå under en längre tid än på mycket länge
=> gedigen urladdning och hoppeligen
-bra fiiling efteråt
-springa bland folk, springa om och bli omsprungen
Vad jag befarar:
-dålig sömn
-dålig form -> alltför dålig tid (som tar modet och luften ur PortEllen2016 satsningen)
-kommer fötterna att hålla för helan?
-något helt oväntat kråteri
En sluttid som känns halvrimlig och som skulle vara tillfredsställande nog för att trigga fajtingspirit på slutet. Att försöka uppna om den visar sig inom räckhåll. Vore sub-3:40. Inom stenkasts avstånd från PB. Som ju är 3:34:xx. Har varit under 3:45 ett par gånger och som sagt under 3:35 en gång, men aldrig mellan 3:35 och 3:40. Öbaot bladi tajm, neh? Egentligen borde ju gubbrekord räcka. Alltså bästa tid som femtiåring. Alltså sub-4:13. Men det sufiserar neppärligen till att trigga nå fajtingspirit och skruvar nog fast PortEllenkorken så hårt att jårs truli lär börja pÿÿla ganska väldigt hårt.
I gråzonen äro hallirekord (3:46:½-ish)

eller 3:45. Ifall det på slutet visar sig att det är något i den klassen jag kämpar om, så återstår det att se hurupass glöd den kampen förmår att trigga.
MenMen. Alla dessa planA:er och taktiker. Sen när hjärnan badar i endorfiner och fria radikaler, och vemvetvad, så kan besluten och omdömen vara en smula överraskande.
Så vi får se.
OM vi stejar tjuund :o)
ps: vaden då?
tja, den skulle inte uppskatta massage, men kommer knappast att protestera över en smula spring..