avslutande etappen

Jårs truli blev tidigt trött i kveis. Tyckte inte heller det var värt att kämpa emot, så det blev en tidig kväll och därmed temmärligen kort långfredag. Sov gott nog, och vaknade förstås rätt tidigt. Hann därför frukosta rejält, utan att behöva starta dagens etapp alltför stinnpemppad.
Tår och fötter var ganska ömsvidstyva efter ytliga men rikliga skavkänningar. Trek Ascent:arna tycks, i likhet med sina föregångare Spyridon, inte funka perfekt då de blir blöta. För att skona utan att behöva plåstra eller vaselina, kom jag på den briljanta idén att testa injinjistrumporna..

..som visade sig skydda perfekt, men tullar nog i ärlighetens namn några % från FajvFingärsarnas löpkänsla och -njutning. Samt att det känns en smula perverst när de blir våta, i motsats till barfota-i-fajvisar. Funkar, men kommer inte att användas mer än nödvändigt.
Startade elva idag också, trots att ingen tänkte haka på hela etappen. Pulsen var i början hög, så jag fick kytta på den rätt ivrigt. Visade sig nog att farten inte var riktigt lika låg som den kändes, så det förklarar delvis. Hursomhelst gick de inledande kilsarna fort, upplevelsemässigt, i det ärendet. Sen mötte brodertimo efter kanske fem kilsar, givårtejk. Därifrån mårade vi åpå och juttade och skuttade och tiden gick snabbt värre. Efter sandsundavstickaren stack timo, vid c femton för mig. Jårs truli fortsatte norrut längs omfartsvägen, tacksamt noterande att rätt många kilsar hamnade under sexminsarsgränsen. Började tilåmed leka med tanken på att tråma en skumpaflaida i snödrivan när jag kommer hem, ifall jag äntligen skulle få snittfarten under 6. Anade väl att det inte låter sig göras, men det fördrev tiden kivasti under sololöpningen. Sen efter tjugo märkte jag nog att pulsen började drifta, så inte skulle det bli nån skumpa inte...
(och med gårdagens 6:26 i åtanke; föga förvånande)
...men vid det laget kunde jag redan börja spana efter och hoppas på folke j:s bekanta gestalt.
Och mycket riktigt, vid slussarna dök han upp. Välkommet sällskap, minsann, då benen hade börjat kännas hyfsat trötta. Gick igen lätt ett tag. Och vi valde bort runebergska avstickaren, som befarades bestå av urursligt före idag. I stället tog vi en avstickare ut mot fabriksporten, för att jårs truli skulle få 30 K fulla, utan alltför krumbuktigt skarvande på slutet. Dumpade folke j vid lockanberget. Sen bara hem via kyrkan, i riktig lusfart. Där var påskadubbeln komplett. Bra dubbel långlenkki, utan att vara desto utmanandare..
(fjolårets påskurakka, med 35+35+30 var avsevärt värre)
..enligt polarflow ska jag vara nere på "balanserad" igen på måndan. Passar bra, för imorgon är rosteridag. Och vilodag från löpningen.
Kaffi är utomordentligt goov ännu, trots snart fem veckor ur rosten. Och belöningsespresson lät sig väldigt väl smaka. Men det börjar ta slut, så nytt behövs rostas.
Efter stretch, USD och bastu, kändes det inte helt tokigt att riklajna en stund. Med en rikaväridrink inom bekvämt räckhåll. Och snart får vi söka oss till kivilös, för att fira en (sannolikt snudd på hednisk) påskafton.
Åålrajtski denn, steja tjuund så får du veta hur nästa vecka börjar. Och huruvida det blir upptrappning eller nedvarvning inför toholammin talvi(halvförmindel)maraton!