I söndags vilade och åt jag mycket. Efter hallimaraton. Som ju nog såklart tog på en försvarlig del, trots att det inte var full satsning. Sen blev det nå små återhämtningslenkkiar måndag och tisdag. På måndagen var vaderna lindrigt ömma och kroppen annars också en aning opigg. Så då blev tempo faktiskt så lugnt att garmin inte pep en endaste gång på hela lenkkin. Det hör inte till vanligheterna om jag har på pulsvarningen. Och det hade jag. På tisdagen var nog både garmin och benen något piggare. Fast nog så långt ifrån pigga. Janå det får gå som återhämtning från maran, även om det inte är återhämtningsvecka, ännu, äs satsch. Tänker dra ut på detta träningsblock ända tills min kära fru och jårs truli åker iväg på minisemppu. Och ta helt ledigt några dagar i samband med den. Inte för att jag har planerat in särskilt många hårda pass för den skull. Men nån sorts långlenkki nu på lördagen. Och ett tempopass i början av nästa vecka. Är det tänkt.
Dagens pass på löpande band blev påminnande om förra veckans. Lugnt grundtempo och så riktigt korta vetor i högre tempo. Typ hundra meter. Fast idag pyramidade jag istället för att bara trappa upp. Ombyte förnöjer. Igen var det förhållandevs kul och väldigt svårt, men inte ansträngande. Efter vila imorgon gissar jag att det mesta av maran är ur kroppen. Kanske. Men det blir nog lugnt och kort på fredagen i alla fulla fall. Och på lördagen nå anspråkslös långlenkki. Den senaste tidens långlenkkiar har varit ganska väldigt tuffa, vilket gör det lämpligt med nånting måttligare. Enligt jårs trulis oerhört pålitliga kalkyler.
På tal om kalkyler. Enligt mina beräkningar ska grundkondis nog kunna räcka till 3:30 trakten på maraton. Efter beskedet från hallen. Däremot måste kondisens hårdhet ökas ursinnigt mycket. Självaste förmågan att keta i -för mig- högt tempo och att pressa upp pulsen. Samt såklart stå ut med det under en väldigt lång tid. För maraton. Och en skrämmande lång tid. För 6h-ultra. Och en ganska lång tid, men desto vansinnigare tempo. För halvmaraton.
Det som känns allra avgrundsavlägsnaste i dagens läge, är halvmaraton på <1:35. Sådant tempo som det kräver har jårs truli inte varit i närheten av i år. Alltså inte i samma galax. Men min nuvarande plan. Ö veri kaning plänn. Går ut på att göra undan de långa distanserna först. Och sen vöri öbaot superspiiden lejtär. Troligen har jag ställt den proverbiala ribban åt helskåtta för högt igen. Janå inte ska vi slunga den proverbiala yxan i den proverbiala sjön nå ännu. Eller hur?
Åålrajtski denn. Det kan förefalla som om det inte fanns nå akut behov av att steja så fruktansvärt tjuund just nu. Men ack och ve vad du bedrog dig där. HA! säger jag bara. Ty det kan ganska bra tänkas att jårs truli sitter här och småflinar med ett proverbialt äss i den proverbiala ärmen..
(och det vill du neppärligen missa)
..så steja väldigt väldigt väldigt tjuund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar