onsdag 19 juli 2017

får bli MRI

Jårs trulis knä, som jag äger och har, har blivit klart bättre för varje dag. Igår använde jag en krycka som moraliskt stöd + och idag kan man nästan säga att den var bara moraliskt stöd. Nog känner jag av det ännu. Ibland lindrig smärta och ibland bara vagt obehag. De gånger jag råkat belasta det utan krycka har dock antytt att det inte är någon brådska att lämna den helt.
Svullnad finns kvar, men också den i minskad version. Inte svullnad som i vatten-i-knä, utan som i svullnade mjukdelar kring leden.

Ännu känner jag ingen panik att komma igång med alternativ träning, utan försöker intala mig att helvila gör bara gott än så länge. Inte enbart pga benet. När känningarna och svullnaden börjar vara borta, så ska jag nog veva igång nåt slag av aktivitet. Om det så ska vara motionsped.

Löpträning då. Visst längtar jag efter lenkki. Och ser ivrigt fram emot att vara igång igen. Men när?
Jag vet ju att det inte kommer att lyckas med att vila för säkerhets skull från löpning. Typ 6 veckor, eller så. Om jag inte har svart på vitt, att det är nödvändigt.
Med andra ord stressreaktion eller dito fraktur.
Därför har jag för säkerhets skull beställt MRI.
Fick tid i oulu till fredag. Ja eller nog hade det funnits tidigare och närmare, typ vasa torsdag, men chefen tyckte inte att vi skulle inkräkta på inbokat jobb nå. Och fredag är ledig dag, så..
Därför blir det en trevlig utfärd till oulu på fredagen. Yammu såklart. Lär väl hinna tillbaka lagom till jakupas maraton. Som jårs truli får avnjuta från åskådarplats denna gång. Troligen vid husbilen.
Vore trevligt om någon ville komma med till oulu. Tidig start, senast halv åtta..
(kära frun är svårflörtad, för hon har minstingen hemma)
..hör för all del av dig om du är intresserad att haka på. Fast du behöver egen hoj, för jag tar inga passagerare.

Ifall MRI visar stressreaktion eller stressfraktur, blir det att bita i det sura alternativträningsäpplet på allraste allvar. Och om inte, så blir det att tassa igång med nå lenkkiar när känningarna och svullnaderna haver dragit sig tillbaka.
I det första fallet blir berlin en turistkeikka. Och i det senare fallet, har vi en oerhört intressant träningsperiod att beskåda fram emot. Våj hemska saker vad tjuund det gäller att steja nu!

Jakupas maraton då?
Alldeles hade det ju varit skoj att delta igen. Även om det redan var klart att inte barfota och att "bara" ta det som en långlenkki, med eller utan hårt andra varv. Men janå nog ska det bli kul att digga från vägkanten också. Och kanske ganska troligen inspirerande.
Verkar ju bli springbarare väder än det kanske brukar vara. Det behöver jårs truli iofs inte harmas över nå, eftersom jag ändå inte hade varit i någon rekordform. På sin höjd rekord för nimenomaan jakupas.
Hoppas det blir många startande!

Och på tal om barfotande, så damp det in ett paket. Du kommer ihåg FYF sockorna, som jag pÿÿlade över att de höll så dålgt. De lovade att skicka ett ersättande par. Janå nu har det kommit. Ser helt likadant ut, så inte lär de hålla nå bättre.

Få se vad jag använder dem till.
(neppärligen keta på asfalt i alla fall)
Kanske testa i terräng? Och om de inte tåjmar där heller, glömma att man hört talas om dem.

Åålrajtski påålraktski. Imorgon ännu en arbetsdag. Och sen ny semppupemppu. Som ska inledas med vederbörlig torsdagsdejt, enligt underben som borstas.
(nä skojade baa, enligt vad som ryktas, menade jag ju säga)
Och så som sagt, yammutripp till oulu på fredagen.

Steja mest ganska så tjunnd!
Men fast janå nålite kan du nog digga jakupas dagar också. Mellan stejningarna.
Och så glöm föralldel inte att ut å heja på alla löpare på fredagen. Speciellt på allt maratonlöpare!
(med mindre än att du ketar själv, i vilket fall heja dig)

AAAaa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar