etapp 3/4

Dags för tredje etappen av den aktuella huntti-utmaningen. Kom mig tidigt i säng i kveis, mest för att jag var tröittog, och sov länge. Kände mig pigg och utvilad, som att dagens etapp mycket väl kan gå bra. Igen ajsbugsföre, som befarat. Blåsten, som var hård inatt, hade lugnat sig några snäpp och utlovades öbaot 10 sekundmeter. Inte var värre än på ålandsmaraton, borde tåjma. Speciellt som vi igen vände riktningen till medsols, och söis hade att se fram emot noolan i ryggen hela omfartsvägen.
Återigen avfärd med sikte på kl 12 vid lockanberget. Ketaskompisen varnade mesama att han kanske tar det saktare idag, och att han i så fall släpper kopplet så jag får rusa vildorna av mig...
(dels satt klakaset från igår i benen och dels inträdde han inte i denna utmaning med ÿberfräscha ben)
...mycket riktigt. Vid schååmansporten konstaterade han att det är bäst att ta det lugnt idag, för att få en kivoger avslutning imorgon. Funtsade nog på att hänga med i lugntempo jag också, men dels var jag pigg i ben&kropp och dels ville jag inte stressa honom. Och inte är det kul för kompisen heller, att känna att han kräppar min spiid. Vi ser fram emot gemensam final istället, som känns tillfredsställande för alla parter.
Söislunda tassade jag på i bra takt och hittade nog bättre flyt i buggisarna idag. Inte så märkligt ijenttärligen, för igår hade jag ju spyridonfiilis i minnet och idag hade jag gårdagens missnöje att jämföra med.
Längs omfartsvägen var det medvind och soligt, känstade faktiskt att solen värmde redan. De sista kilsarna var nog något trögare. Kanske för att jag vände mot vinden igen, eller så för att distansen börjar ta, eller bådiåkk? OK känsla baket nog, inte har de här tre 25-dagarna taxerat alltför hårt, vad det verkar. Å andra sidan var jag schyna övermodig baket nästsista dagen av 5*20 också. Och då var nog sista etappen tung! Janå vi ser imorgon.
Förutom att förbereda mig grundligare inför denna utmaning...
(korta vilopass både må och onks denna vecka)
...har jag gjort ett par extragrejer för att optimera återhämtningen mellan dagarna. Är ju van med 1-2 vilodagar mellan ketasdagarna, normalt. Förutom det vanliga -daglig qigong och lätt stretch baket ketaspass- har jag denna gång dåjngat in en bansku direkt då jag kommit hem. Normalt äter jag då det råkar vara dags. Dessutom har jag dinglat (nästan) uppåner, baket stretchaset

billar mig in att det ska få igång återhämtningen effektivare än utan, jimån att gravitationsskölja slagg ur benen och suga vätska (med syre å näring) i diskerna. Kanske kålkkåtåjmar, kanske placebotåjmar, kanske inte tåjmar tess. Men, som brustet ut, hittills verkar det lovande.
Senare på baketmeddagen-kvällskvisten orkade jag med ett pass till. I rosteriet den gången

böövstade inte nå ajsbugs där. Satt dock med fötterna uppe, medan bätcharna ångade upp värmen. Blev fyra bätchar á 500 g (råkaffivikt). Nu har vi goovkaffi till en bit in i mars!
Steja nu så armades tjuunade inför den ooooliiidligt spännande finalen:
-kroknar gammfabban?
-orkar den hålla stilen och spiiden?
-får den nog av ajsbugsen och hiivar dem i diitschi?
-de här och många andra frågor, får du svar på i sista avsnittet av 4*25=huntti!