etapp 4/4 målgång

Arbetsdag, men trots måndag inte fastedag. Inga påtagliga känningar, bortsett från en avlägsen känsla av krampvarning i vader och baklår i vissa lägen. Dock inga kramper eller ens nära. Tog eccoskoovar på imorse fast jag anade att det skulle vara för klakat för dem. Tänkte om det, mot förmodan, blir bättre väglag, så får jag testa det åådänttligt på väg hem. Mycket riktigt var det fullt sjå att ta sig till FC. Men på kvällen var faktiskt föret som förbytt. Humöret steg, Läge för spyridon trots allt!
De har helt ok sula, bättre vintersko får man leta efter. Typ klarar man sig utan dubbar så klarar man sig med FajvFingärs Spyridon

Glad i hågen drog jag dem på fötterna och stack iväg hemifrån halvsjutiden. Mötte folke j vid lockanberget och så styrde vi kosorna mot staffansnäs. Inte sjuka eller direkt trötta ben från början, men en vag känsla att man inte böövär nå hårda velociteter idag. Bra före mestadels och råskön löpnjutning i fajvisarna, lugn takt. Omfartsvägen gick riktigt bra. När vi vände mot furuholmen och fick vinden mot naamorna började nog benen kännas nålite trötta. Sista tie hade jag nog nån sorts långlenkkifiilis. Janå kilsarna tickade på och baket känstade det tllfredsställande. Trött och nöjd farbroder. Vi konstaterade att huntti nog rymstade i fyra dagar. Återstår att ta reda på om det går att komprimera nå mer...
(alltså går går det ju, men om vi hava natur därtill)
...fast i mars ska vi ha ledigt från huntti. Däremot blir det sannolikt nån rejäl långlenkki. Äs in nytt lenkkidistansrekord. 50 kilsar? Nån gång baket vi fått hallimaraton ur benen.
Påsk ter sig som en bra tid att försöka sig på 3*34=100. 34 är ganska mycket längre än 25, men vi får se och beskåda. Steja tjuunade vettja!
Nu blir det väl schyna ointressanta lenkkiar fram till 28e, dagen för hallimaraton i botniahallen. Eftersom jag har bestummit mig för att ta det som ett lopp, alltså satsa på så bra tid som jag duger till, ska jag göra nå små förberedelser. Inga spiidpass eller dylikt, för jag vill veta hur den genomgående lugna vinterträningen har påverkat. Mer att minska risken för att kräppa i onödan. Ex den relativa värmen i hallen, sånt är man ju inte direkt van vid. Tänkte köra nålite acklimatisering. Något pass med för mycket kläder kanske, möjligen ett pass på löpande band, eller två. Sen nå smått mental träning, alltså att hålla fokus och undvika falla i tomgång som inte haittar nå på vinterns dvalaketas, men som är inkompatibel med rättvisande resultat.
Ålrajt, det var 4e utmaningen i 49-50=100: 4*25=100. Avklarades utan nå desto värre kriser, fast benen var nålite trötta på slutet idag. Hyfsade snittfarter, utom idag. Det har berott just på jag velat öva fokus och passade på då kroppen känstade pigg. Baket 5*20 började jag tro på 4*25, men nu känns steget långt så jag vågar inte kaveera för mycket om 3*34.
Återkommer om inte förr så när 28e närmar sig, med hallimaraton änd staff. Tidigare, om andan faller på eller det ploppar upp nå skoj att förtälja.
Kaffi blev bra, bajdövej. Borde inte ha druckit ikväll, baket tie, men kunade inte motstå ÿberfärskt goovkaffi! Janå, hejtå!