inför utterleden

Nu har det vilats och laddats sen lördagen, och man brodetorde vara redo för utterleden. Ville minnas att det var främst distansen som förhandsskrämde ifjol. Men vid en snabbkoll av dåtidens blogginlägg verkade det nu inte vara så skrämmande. Hade inte nödvändigtvis tänkt keta hela, utan v.b gå på slutet. I praktiken böövade jag gå här&där pga underlagets svårighetsº. Under andra halvan, då benen inte lydde så himlades nåmer, blev gåtröskeln allt lägre. Men ketade nog också på slutet, det jag dögade till. I efterhand var det terrängen som var utmanandaste. Och det som såg lättketat ut på kartan, typ skogsväg, var i själva verket fullt av grovt fajvfingärsovänligt grus. Så det blev ytterst sällan den sköna lunk jag önskade.
Vore det inte för FajvFingärs Spyridonmodell, som jag hittade i slutet av fjolsommaren, så hade jag inte eins funtsat på utterleden i år. Skaffade dem för terräng- och vinterbruk. Och de tåjmade bra i båda uppgifterna, Bl.a Sju Sjöar ketades i dem, och Toholammin Talvimaraton. Tårna brukar bli nålite skavda i dem då de blir blöta, vilket befaras hårt imorgon, men annars inget att måjtta på. Ska vaselina bra inför.
I år är det mest blöjtan som förhandsskrämmer. Inte är jag ängslig för att bli våt, äs satsch, men våta klippor kan vara riskabla. Och gyttjiga geggapartier ses inte fram emot med nå lycksalig iver. Janå, det blir som det blir. Blir det helt omöjligt, kan man väl alltid söka sig ut till vägen och keta den vägen till lafåsbyet. Ser fram emot naturupplevelsen nog, men mest tar jag det som motionsgrejsimåjs. Bra ultraträning att vara ut och anstränga sig i 7+ timmar. Etapperna är inte heller nå omöjliga. Längst är mellan nars och sexsjön, 12 kilsar.

Hade camelbak med 2-liters vattenpåse ifjol, men i år reser jag med lättare packning. Just för att kontrollerna kommer så tätt, så då iis jag inte råoda i onödan. Tänker inte heller pracka med nå drop-bag i år, för ifjol öppnade jag den inte eins, fast jag hade. Annars också lätt kostym och lätt packning. Hoppas trots allt på en njutbar trip. Som sagt inte hell-bent på att slutföra...
(fast vet att det sist&slutligen ska ganska temmärligen mycket till, för att man ska avbryta)
...men kommer jag i mål, så borde det bli på nytt FajvFingärsbanrekord!
Gällande, hÿperÿberofficiellt VFF-banrekord lyder 7h25min. Om någon anser sig ha avverkat hela utterleden snabbare än så, i FajvFingärs, så ombedes de spiika nao, åår fåårevär håolda deer piis!
Ett annat rekord som vore kul att klå, är antalet fall. Ifjol föll jag fyra gånger. Gärna färre i år!
Janå, sådana fiilisar så här på kväldet inför. Och så blir det kul att träffa andra ketare, hoppas det blir livligt i spåret!
Återkommer jårs truli imorgonkväldet med heroiskt skrävel eller ynlkiga erkännanden?
(stejaamalla tjuunattuna saa siiata)