Dryga tjugo minusºer imorse och prognoserna överens om -22/23ºC till kvällen. Lät smått intimiderande men möjligt. Vid gott mod under dagen, var jårs truli. Tills jag ringde folke j, som dels meddelade att han inte hänger med hela ikväll, om alls. Och dels omtalte temperatur på 27-28 minus. Kylan och tanken på ett solovarv till, efter gårdagens, fick fram jårs trulis allra mesigaste sidor. Att inte ens försöka var jag dock inte intresserad av. Men däremot att utomhusköra vad kropp och huvud tål och sen ta upp värmen på löpande band i FinFina Fitness Club, för att sen klara resten utomhus. Det kändes lockande. OK, sagt och gjort.
Klädde mig å det förfärligaste. Stickade fingervantar innanför mina tuffaste handskar. Rånarhuva och pipo på huvudet, plus korvalappustereo. Alltså rejäla täckande lurar, inte såna där små fjuttpluppar att tråma in i öronen. På kroppen som hittills. Spyridon på fötterna och iväg.. Tänkte ta rondellen vid rosasholmen och sen vända söderut med sikte FC, men början kändes så njutbar att jag valde rune berg och brorundebörjan. Gick bra, förutom sviiinkallt om fingrarna, som snart nog domnade bort. Började knyta och öppna nävarna i takt med stegen. Det hjälpte delvis, åtminstone tills omfartsvägen då jag av allt att döma fick en svag men effektiv vind emot. Och så en annan grej. Vad är det med löpning i kyla som gör att jag blir pissnödig inom 5-10 kilsar. Idag blev det så påtagligt att jag valde ett pinke&fingerupptiningsstopp vid abc. Sen gick det nog bra till FC, även om inte fingrarna njöt lika mycket som resten av gubben.
Väl framme hade jag redan knåpat ihop 15 kilsar och behövde således bara 10 från löpande bandet och hemfärden. Pulsen hade varit ungefär som igår. Började barfota på mattan och det gick bra första ½-timmen så länge det funkade att hålla någotsånär styrfart i lågpuls. Sen drog jag på mig gammFajvisarna och tassade vidare. Saktare nu, för att hålla pulsen låg. En smula tråkigt, men tanken på istappar där fingrarna ska sitta hjälpte. Så jag fick ihop åtta bandkilsar och kunde därmed välja rakaste vägen hem. Skönt. Länge tog det, med omklädelse och på mottagningen. Och så fastnar man med mun, vilket inte brukar vara fallet ute på banan.
Utomhus hade jag förstås airtrim idag, och den isade nog igen trots att jag mindes att blåsa ut fukt regelbundet. Den är bra, men räckvidden begränsad. Positionsproblemet löste jag genom att fästa bandet bakpå pipon, med en säkerhetsnål. Så det inte rasade ner i nacken. Fungerade bra. Kände mig smart.
Nöjd med huntti avklarade och "bara" två etapper kvar av denna utmaning. Glad att benen kändes hyfsat pigga idag. Må vara inte så väldigt på slutet. Tänker mig att slitenheten igår kom sig av det förfärliga pulsandet i snömodd. Hoppas på mildare väder och sällskap till morgondagens etapp. Kortare arbetsdag svider inte heller i akterkastellen.
Efter dagens etapp stretchade jag ordentligt och USD:ade en god stund. Skönt. Sen kaffipaus. Gõtt. Färska kaffit håller på att blomma ut till något riktigt intressant. Wokade sen två påsar samt två nävar caschewnötter och lika mycket naga morich som aji christal. Och då menar jag inte lika lite. Hott! Nu oozar det av mig. Funderar på att ställa mig ute i snödrivan ett tag, innan jag kryper till kojs. Men kommer förmodligen att orka hålla mig. Naaleiss.
Polarflow tycker att ansträngningsnivån är status quo, givårtejk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar