hemlig metod numero quattro

Påsksemppun var nog helt välkommen och behövlig. Tilåmed en aning trögt att komma sig tillbaka i jobb, tydandes på att avkopplingen tåjmat. Lenkki av olika slag drabbade tre av de fyra dagarna. Lördagen blev enda helviladagen. Igår dock "lenkki". Eftersom passet passade på löpande band. Garmin visade på 22 h återhämtningsbehov, så jag nöjde mig med lugnjogg med riktigt korta microvetor i pyramidmodell. Ganska kul och efteråt visade garmin faktiskt bara 19 h, trots att bara en timme hade förflutit.
(tolkar det snarare som "åhå, tog visst i nålite där igår när jag sakottade 36h, kårjar!" än "det där passet var vilsammare än vila, sehär jag plockar bort ett par sakkotimmar")
Tack vare att vetorna i toppen av pyramiden var i såpass hög hastighet, så räknas det som en hemlig metod, trots dömsis korthet. Liksom att ju mer man får testa på överhastighet, desto lättare borde marafart börja kännas, neh?

Dagens lenkki var rena återhämtningspasset. En cikoriavända tillsammans med folke j. Lågpulsvarning aktiverad. GPS-pulsen på 60 och några märkliga piikar med konstigt stigande puls. KAN tyda på begynnande nerträning, eller nå slajt förkylnings-/pollenkänning? Snittempo dock 5:53 så inget på det sättet alarmerande. Och bara vi klarar en hemlig metod till. Nämligen morgondagens. Så är det lugna puckon och jårs truli får inleda återhämtnings-nedtrappningsvecka inför kyrönjokimaraton 29/4. Och vad morgondagens hemliga metod går ut på vet du mycket väl, eftersom du ju har stejat tjuund..
..JU?
Janå som sagt tempopass. Med bred målgaffel denna gång, 4:30-4:45. Och nog vore det kul att kunna klämma någon-några sekunder ännu, per kilsar. Kul, och väldigt behövligt för självförtroendet. Men vi får se. Snart nog.

Inför kvällens lenkki hade jag tänkt att det blir antingen FYFsockorna eller saucony. Laidasta laitaan, om man plockar bort barfota respektive icebugs från ändarna. Då jag fick dundernjuta i fullkomligt underbara KSO-evo i söndags och barfotade på löpande band igår, så valde jag saucony idag. Ombyte förnöjer och jag ska bemöda mig om att ha dem med i rotationen så länge de håller.
KSO-evorna var så superperfekta i söndags, att de seglade upp som starka kandidater till kyrönjokimaraton. Jårs truli har dessutom fått ett nytt par, så jag behöver inte hushålla med dem trots att de är väldigt tunna och av lillabrors första par att döma schyna kulutustavara. Nya paret, som ännu är inlådade, är också synnerligen oerhört vackra:

Åålrajtski denn. Steja tjuund så får du alldeles veta hur morgondagens tempo-utmaning artar sig. Och vilka skor som får förtroendet till det passet. Och om det blir nå fler hemliga metoder. Änd staff!